Passion eller aktion?

Vi hade en intressant debatt på gårdagens fullmäktige om skolmat. Oppositionen, med Miljöpartiet i spetsen, anklagade mig för att inte var tillräckligt passionerad vad det gäller att laga mat från grunden i våra skolor. Och nej, jag kanske inte har hållt en massa passionerade tal i fullmäktige om att vi ska förbättra skolmaten men till skillnad från alla som bara snackat har jag sett till att vi gör verkstad av de mål vi länge haft på området.

Från om med förra året började skolköken i Huddinges grundskolor att använda verktyget SkolmatSverige. Det är först när vi har ett verktyg för uppföljning på plats som vi kan gå från passion till aktion och jag föredrar aktion. Det är då vi får till en förändring, inte genom att bara stå och snacka om vad vi vill i fullmäktige.

Därför tittar vi nu på allt från hur mycket mat som lagas från grunden, hur många som erbjuder vegetariskt alternativ till alla elever till hur väl maten innehåller de näringsämnen som eleverna behöver och på vilka tider lunchen serveras. Varje skolkök får sedan ta del av sina starka och svaga sidor och kan på så sätt utveckla sin verksamhet.

Maten vi serverar i våra skolor ska vara nyttig och god och våra elever ska tycka det är både trevligt och gott att äta i skolan. Då orkar de mer och lär sig mer. Men för detta krävs mer än passionerade tal i fullmäktige, då krävs verkstad också.