Jag gillar inte betyg.

Det deklarerade äldsta sonen, när han gick i fyran, efter att ha tittat på Lilla aktuellt där de pratat om att att Folkpartiet föreslår betyg från åk 4. Varför undrar jag. Det verkar vara så jobbigt svarar sonen, jag vill bara slappa och inte hålla på och bry mig om att plugga hela tiden. Jag biter mig i tungan för att inte ge honom hela föreläsningen om att "man måste faktiskt anstränga sig om man vill bra på något och jag köper inte den där slappa attityden till skolan" - igen.

Sedan går det några dagar. Det är dags för utvecklingssamtal i skolan. Sonen ligger ok till. Han kommer att nå målen i alla ämnen. Han är nöjd, jag är nöjd och läraren är nöjd. På väg hem frågar han: mamma, jag vet att jag kommer att klara målen men hur bra är jag på matte egentligen, är jag medelbra eller jättebra? Jag förklarar att om han hade fått betyg så hade vi fått ännu tydligare information om vad han är riktigt bra på och vad han behöver jobba lite mer med. Jaha, svarar sonen. Då vill jag ju ha betyg.

Betyg ska inte användas till att stämpla elever. Det ska användas till att visa föräldrarna vad de är bra på och vad de behöver öva mer på. Då kan man som förälder förstärka det som de är bra på och se till att de övar mer på det som de behöver öva på. Men framförallt är betyg en tydlig signal om det finns behov av särskilt stöd. Och ju tidigare stöd sätts in desto bättre.

Läs mer; DN, Folkpartiet