Nya utmaningar

Under de senaste 5 åren har jag varit ordförande för grundskolenämnden i Huddinge. Jag har verkligen trivts med att med att få vara med och tillsammans med våra fantastiska lärare och rektorer se till att Huddinges flera år i rad har nått högre betygssnitt än någonsin tidigare samtidigt som allt fler elever blir godkända i alla ämnen.


Förutom den fina utvecklingen av kunskapsresultaten är jag är också stolt över att vi  har vågat satsa på lärarna och sagt att de ska märka även i lönekuvertet att de är viktiga och att riktigt skickliga lärare som ska uppmärksammas mest, såväl genom lön som möjlighet att göra karriär.

En annan sak som legat mig varmt om hjärtat är att vi har tagit krafttag mot mobbing i våra skolor och att vi numera arbetar strukturerat och genomtänkt med hur vi kan förebygga mobbing och hur vi ska hantera det när det väl uppstår så att skadan för den som utsätts och den som utsätter blir så liten som möjligt.


Det är därför med vemod som jag lämnar uppdraget som ordförande i grundskolenämnden samtidigt som jag ser fram emot mitt nya uppdrag som kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor vilket jag tillträder vid årsskiftet.

Varför kryssa ett kommunalråd i riksdagsvalet?

Under mina år som kommunalråd med ansvar för skolan har jag upptäckt en del saker jag vill förändra som jag inte kan förändra på lokalt plan. De tre viktigaste är att förstatliga skolan, vässa socialtjänsten och ett nytt lärarlyft med fokus på elever i behov av särskilt stöd.

Förstatliga skolan. Hur kan man som kommunalråd med ansvar för skola vilja det? Jag är kommunalråd i en stor kommun med mycket resurser till skolutveckling. Jag har dock kollegor som jag träffar ibland som verkar i små kommuner, och en del stora med, som har svårt att prioritera skolutveckling. Det finns kommuner som inte söker pengar för skolutveckling eftersom man missar det då den enda skolans rektor även är kommunens utbildningschef och socialchef. En likvärdig skola kräver en vettig styrning och långt ifrån alla 290 kommuner i mäktar inte med uppdraget på ett tillräckligt bra sätt.

Vassare socialtjänst. Som ansvarig för skolan kan jag ge föräldrar som bryter mot skolplikten, dvs inte skickar barnen till skolan, vite. Socialnämnden har inte samma befogenhet. Den, i princip, enda tvingande åtgärden är tvångsplacering vilket är ett stort ingrepp i en individs liv som man självklart inte vill ta till i onödan. Socialtjänsten borde ha fler tvingande åtgärder. Föräldrar som upprepat inte kommer på möten kring sina barn eller som förvägrar sina barn viktiga insatser kanske borde kunna ges viten. Inom skolan vittnar vi allt för ofta hur socialtjänsten inte kan ge det stöd barnet/eleven behöver runt sig för att föräldrarna inte vill samarbeta. Det är dags för en vassare socialtjänst – för barnens skull.

Lärarlyft med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Jag vill gärna se att nästa lärarlyft i Sverige är just ett lärarlyft om ledarskapet i klassrummet, om pedagogiska verktyg för att arbeta inkluderande, om vad olika funktionsnedsättningar innebär och hur upptäcker vad som ligger bakom beteende hos elever som på olika sätt utmanar skolans arbetssätt. I Huddinge håller vi på att med detta genom Huddinge know-how men jag tycker att alla lärare (och elever) har rätt till det.

Jag står på plats 21 på Folkpartiets lista vilket är ganska långt ner och jag har mer att göra i Huddinge innan jag är klar. Men mitt mål är ändå att DU ska tycka att de frågor jag skrivit om ovan är så pass viktiga att du skulle kunna tänka dig att kryssa mig i riksdagsvalet för det ger mig råg i ryggen att fortsätta driva på för att de ska bli verklighet. Så tycker du som jag? Kryssa 21 på Folkpartiets lista i riksdagsvalet!

Huddinge klättrar i Årets skolkommun

Huddinge klättrar i Lärarförbundets årliga rankning Årets Skolkommun från plats 207 år 2013 till 161 år 2014. Förklaringen till Huddinges lyft är bl. a. högre poäng i rankningens indikatorer för lärartäthet, lön, andel godkända elever och förbättrade meritvärden för elever i åk 9. Även indikatorer för friska lärare och resurser till skolan ökar i 2014 års rankning.

 Detta är resultatet av vårt fokuserade arbete på höga kunskapsresultat, mer resurser och fler skickliga lärare i Huddinges skolor. Vi kan se att de ansträngningar som gjorts börjar ge utdelning genom högre betygssnitt för elever och lärarna trivs bättre. Av 14 indikatorer som rankningen mäter har 11 ett starkare resultat 2014 jämfört med 2013.

Ytterligare en skola börjar byggas

Nu har bygget av nya Glömstaskolan i Huddinge kommit igång på riktigt. Skolan, som, kommer att stå färdig hösten 2016, är den femte skolbyggnaden i Huddinge som byggs enligt märkningen miljöbyggnad. Glömstaskolan kommer att ta emot elever från förskoleklass upp till år 9.

Behovet av nya skolplatser är stort och vi arbetar under högtryck för att fler skolor ska bli klara så snart som möjligt. Glömstaskolan kommer att innebära 720 nya platser i ett av Huddinges tillväxtområden. Den kommer att ha en mycket ljus modernt utformad planlösning med anpassningsbara rum. Det kommer att bli en skola med i stort sett helt korridorfri läromiljö vilket öppnar möjligheter.

I Glömstaskolan kommer det även att finnas en mötesplats för unga och möjlighet för kulturskolan att bedriva verksamhet. Inom kort kommer även beslut tas om en fullstor idrottshall för att täcka såväl skolans som idrottslivets behov.

Jag gillar inte betyg.

Det deklarerade äldsta sonen, när han gick i fyran, efter att ha tittat på Lilla aktuellt där de pratat om att att Folkpartiet föreslår betyg från åk 4. Varför undrar jag. Det verkar vara så jobbigt svarar sonen, jag vill bara slappa och inte hålla på och bry mig om att plugga hela tiden. Jag biter mig i tungan för att inte ge honom hela föreläsningen om att "man måste faktiskt anstränga sig om man vill bra på något och jag köper inte den där slappa attityden till skolan" - igen.

Sedan går det några dagar. Det är dags för utvecklingssamtal i skolan. Sonen ligger ok till. Han kommer att nå målen i alla ämnen. Han är nöjd, jag är nöjd och läraren är nöjd. På väg hem frågar han: mamma, jag vet att jag kommer att klara målen men hur bra är jag på matte egentligen, är jag medelbra eller jättebra? Jag förklarar att om han hade fått betyg så hade vi fått ännu tydligare information om vad han är riktigt bra på och vad han behöver jobba lite mer med. Jaha, svarar sonen. Då vill jag ju ha betyg.

Betyg ska inte användas till att stämpla elever. Det ska användas till att visa föräldrarna vad de är bra på och vad de behöver öva mer på. Då kan man som förälder förstärka det som de är bra på och se till att de övar mer på det som de behöver öva på. Men framförallt är betyg en tydlig signal om det finns behov av särskilt stöd. Och ju tidigare stöd sätts in desto bättre.

Läs mer; DN, Folkpartiet

Bättre skolreslutat igen!

Sommarlovet är här och nu även solen och den trevliga nyheten att Huddinges elever återigen slagit betygssnittet för kommunen och nu ligger nu på 221,6 (jämfört med 216,9 2013). Även andelen som är behöriga till ett yrkesprogram ökar med nästan en procentenhet till 89,7%

Det är självklart mycket hårt arbete av våra skickliga lärare som ligger bakom de fortsatt förbättrade kunskapsresultaten. Vi har aktivt arbetet med att våra lärare ska få fokusera mer på undervisningen och eleverna och mindre på annat kringarbete och det ger nu resultat i såväl mer nöjda lärare som bättre resultat för eleverna.

De flesta skolor uppvisar bra resultat men några har större utmaningar än andra. Vi måste fortsätta att arbeta för att få en mer likvärdig skolgång för alla Huddingeelever så att fler når kunskapsmålen och blir behöriga till gymnasiet.

Vill du läsa mer så kolla på http://fphuddinge.se/hogsta-betygssnittet-nagonsin-huddinges-skolor/

Trevlig sommar!

Lärarens betydelse

Jag umgicks med några vänner under helgen och kom att tänka på en berättelse som jag skrev till #Skolvårens julkalender i vintras. Bakom lucka 21 kunde man hitta mig. En annan mycket läsvärd lucka på samma tema är nummer 20 där Hjärnkontoret-Beppe skrev som sina upplevelser av skolan.

Här är min berättelse:

Jag minns min tid i skolan som mestadels ljus men precis som för de flesta hade den sina toppar och dalar. Mitt favoritämne var matematik och på låg- och mellanstadiet gick det som en dans. Jag var en sådan där elev som plöjde matteböcker på löpande band och ständigt ville ha nästa bok. På högstadiet nådde mitt matteintresse en ny nivå. Lärarna på låg- och mellanstadiet hade ju varit generalister och nu helt plötsligt fick vi en lärare som var specialist på just matte.

Jag valde ofta bort att använda de formler och uträkningar som det stod i boken att man skulle använda. Istället ville jag resonera kring och fundera ut hur man kunde komma fram till resultaten på olika sätt. Det var viktigt för mig att förstå varför svaret på ett tal blev just det svaret och vad det skulle kunna användas till. Min lärare uppmuntrade detta och lät mig lösa uppgifterna på olika sätt och mitt intresse bara växte och växte och jag fick fler och svårare uppgifter att lösa. Sedan gick han i pension och vi fick en ny lärare i åttan. Han lät mig inte räkna ut uppgifterna på andra sätt än de som matteboken hänvisade till.  Jag protesterade och gjorde på mitt sätt och även om jag kom fram till rätt svar så fick jag fel eftersom jag använt ”fel metod”. Mitt intresse för matte försvann och hemma blev den en massa konflikter när läxorna skulle göras, för att inte tala om alla konflikter jag hade med den nya läraren som inte kunde förklara hur formlerna fungerade och vad det skulle vara bra för att lära sig räkna ut tal med hjälp av dem.

Jag lämnade nian med godkänt i matte men med ett stukat intresse och började på humanistiskt linje. Som tur var träffade jag där på en ny mattelärare som återuppväckte mitt intresse. Precis som läraren i sjuan så uppmuntrade han oss till att förstå varför vi skulle lära oss matematik, vad vi skulle ha den till och vad det fanns för resonemang bakom formlerna. Det slutade med att jag, och flera andra i humanistklassen, läste till och med E-kursen i matematik och mitt specialarbete var att ta fram formler för hur man räknade ut area och omkrets på ”hjulbenta” och ”kobenta” trianglar.

Lärares kunskap i ämnet, skicklighet att undervisa och engagemang i att lära ut är avgörande för att elever ska kunna inhämta den kunskap som vi genom skolan vill ge dem. Skolvåren ställer frågan ”Varför Skola?” – det är en mycket relevant fråga. Framförallt är vi skyldiga att svara våra elever på varför den här kunskapen är något som de behöver i framtiden. När skolan blir på riktigt och inte bara inläsning till nästa prov det är då vi lär för livet. Skickliga lärare är nyckeln till detta.

Lat, stökig, konstig och bråkig

...är några av de beskrivningar som ett gäng elever berättar för mig att de har stött på under sin skoltid. Ofta åtföljt av: Du måste skärpa dig!

Dessa elever går nu på en folkhögskola i en klass för elever med Aspergers syndrom. De flesta har sent under sin skoltid fått veta att det som gör att de upplevts som lata, stökiga, konstiga eller bråkiga beror på det faktum att de har Aspergers och att omgivningen har utgått ifrån att de inte har det. De har kämpat med att förstå sig själva och varför de fungerar som de gör och omgivningen har visat alltför lite förståelse för dem.

Alla elever som upplevs som lata eller bråkiga har inte Aspergers och vissa elever behöver säkert "skärpa sig" men när skolan inte har tillräckligt med kunskap om hur t ex Asperers symptom yttrar sig och därför missar vad elevens beteende beror på är det skolan som behöver "skärpa sig".

Och om skolan ska kunna "skärpa sig" behövs kunskap. Kunskap om hur olika funktionsnedsättningar fungerar, kunskap om hur man bemöter elever med olika funktionsnedsättningar och kunskap om hur man arbetar med inkludering.

Jag vill gärna se att nästa lärarlyft i Sverige är just ett lärarlyft om ledarskapet i klassrummet, om pedagogiska verktyg för att arbeta inkluderande, om vad olika funktionsnedsättningar innebär och hur upptäcker vad som ligger bakom lat, stökig, konstig och bråkig.

Vi behöver mer positiva nyheter från skolan

I veckans Mitt i Huddinge får skolan pryda framsidan och det är en positiv nyhets som lyfts fram. Vi behöver alla prata väl om skolan. Skolan är viktig och mycket av det som sker i skolan riktigt bra. Kul att Mitt i även väljer att lyfta Östra Grundskolan som exempel på skola om mycket målmedvetet arbetar för att ge alla elever den kunskap och de verktyg de behöver för framtiden.

Från plats 76 till 63 - Huddinge klättrar i kunskapsligan

Varje år ger SKL ut öppna jämförelser av grundskola på kommunnivå. Den jämförelse tycker jag är extra intressant är när man tittar på hur väl kommunerna lyckas med kunskapsuppdraget. Då väger man samman andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt andel elever som nått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9

I år klättrar Huddinge hela 13 placeringar från plats 76 till plats 63 av landets 290 kommuner. Och detta är en del i en mer långtgående trend av förbättrade kunskapsresultat i Huddinges skolor. Det mest avgörande är att fler når målen i alla ämnen  (82,2 procent 2014 jämfört med 80,5 procent under föregående år).

Vi arbetar målmedvetet arbete med att höja kunskapsresultaten i Huddinges grundskolor och det fungerar. Kunskapsresultaten har i princip oavbrutet ökat sedan vi tog över 2006. Det finns inga genvägar utan fokus på kunskap krävs och det är skickliga lärare är som är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska nå målen.

Huddinges mål är att ligga på topp 3 i Stockholms län. Dit ska vi nå eller som en av våra rektorer säger; "I min värld finns det ingen anledning att till att vi inte skulle kunna vara top10 (i Sverige). Alla förutsättningar finns. Nu handlar det om att göra mer av rätt saker. Vi ska bara inte fastna i resultaten utan se de som en värdemätare på att vi bedriver verksamheter som på alla plan är lärande".

Nobelpris till tidigare Huddingeelever för fossilfria transporter

Klimatutmaningen i fokus när jag och övriga partiers representater drabbade samman i en debatt häromveckan. Vad kan vi som kommun göra för att möta utmaningen? Mycket är svaret och mycket gör vi. Samordnade varutransporter, hög andel ekologiska mat i våra skolor, vandrande skolbussar istället för skjutsande föräldrar och miljöbilar i våra verksamheter. Listan kan göras lång.

På frågan om vilken rubrik vi vill läsa i Mitt i Huddinge i framtiden var svaret självklart för mig: "Nobelpris till tidigare Huddingeelever för fossilfria transporter". Morgondagens lösningar på dagens problem kräver en bra skola med kunskap och entreprenöriellt lärande i fokus. Då skapar vi möjligheter för våra elever att göra stordåd och stordåd behövs för att lösa klimatutmaningen.

Debatten sänds som Huddinge första pod och denkan man lyssna på här: http://www.huddinge.se/sv/bygga-bo-och-miljo/miljo-och-halsa/klimat-och-energiplan/earth-hour/ .

Läs, läs, läs med barnen

Häromdagen uppmärksammades en mycket oroväckande rapport i Sveriges radio. Andelen föräldrar som läser sagor högt för sina barn har på 10 år minskat från 74% till 35%. Stora delar av barnens ordförråd kommer just från högläsningen och därför är denna så viktig. Varför sagoläsandet har sjunkit är inte klart men man tror att det beror på att vardagen är hektisk för småbarnsföräldrarna.

Jag vet att livet som småbarnsförälder är hektiskt men jag tycker det är trist att föräldrar prioriterar ned läsningen. Det finns så annat som är mycket tråkigare som man kan prioritera ned: disken, tvätten eller som någon uttryckte det "man får helt enkelt lära sig leva med att vi är en sån där familj som har conrflakes på golvet". Sagostunden är ju dessutom mysig, billig (kostar gratis att låna på bibblan) och utbildande (vet massor om 5-åringensn stora intresse just nu: solsystemet, hur gator byggs och mäniskokroppen). Så läs, läs, läs med barnen!

Goda exempel och tydliga bilder av våra utmaningar leder oss framåt

Jag är ofta ute på praktik i Huddinges skolor och det finns otroligt mycket som är bra. Vi har många fantastiskt skickliga lärare som varje dag utmanar våra elever att nå lite längre än vad de egentligen trodde att de kunde. Och en av mina höjdpunkter under året är när jag får dela ut priset till årets pedagoger i Huddinge.

Våra rektorer och lärare har ett tydligt uppdrag från nämnden och det är att genom fokus på bättre kunskapsresultat utveckla undervisningen och skolans verksamhet. Och denna fokusering leder till resultat. Idag lämnar cirka 100 fler elever årskurs 9 med godkänt i alla ämnen än för 10 år sedan när våra kunskapsresultat låg på katastrofalt låga nivåer. Det är tack vare våra skickliga lärare!

Genom skriftliga omdömen, nationella prov och betyg vet vi hur våra elever ligger till och kan sätta in resurser i tid. Tack vare att vi genom de nationella proven fångar upp att det finns problem med läsförståelse och matematik i de yngre åldrarna kan vi rikta kompetensutvecklingen till att handla om matematik- och svenskaundervisningen i de tidiga åldrarna.

Genom att mäta resultaten synliggör vi behoven och utmaningarna och kan sätta in åtgärder så att ännu fler elever blir godkända i ännu fler ämnen. Om vi i Huddinge menar allvar med att vi ska ligga i topp 3 i länet vad det gäller kunskapsresultat så måste vi veta hur vi tar oss dit och då måste vi uppmärksamma såväl de goda exempeln som finns i Huddinge som de utmaningar vi har för att nå bättre resultat.

 

Duktig men lite tyst

Betyg från och med årskurs 4 ska utredas. Bra tycker jag. Betyg har blivit en så stor grej i Sverige, troligvis på grund av att de tagits bort och nu införs igen. Pratar jag med vänner och bekanta i andra länder förstår de inte varför vi i Sverige är så oroliga för att eleverna inte skulle klara av att få ett betyg i ung ålder. Deras barn klarar det, känner sig inte "stäpmlade för livet" och vet att skolan, föräldrarna och de själva kommer att jobba hårt för att de ska klara skolan med godkända betyg.

Själv fick jag betyg först i åk 8. Det kom som en chock, en kalldusch och en stor besvikelse. Min bild av hur det gick för mig i skolan var att jag var duktig men lite tyst. Det hade jag fått höra på varenda utvecklingssamtal jag varit på. I min värld vad det klart mer än cirka 3,0 i snitt - för man kunde väl inte dra av en massa för att jag var lite tyst - eller? Jag var ju duktig. Min uppfattning och skolans uppfattning av hur jag låg till var uppenbarligen inte densamma. Och att plugga ifatt i 8an var svårt. Betygen räckte till slut till det program jag ville in på men min självbild blev minst sagt tilltufsad.

Nu har jag egna barn, varav det äldsta går i just 4an. Snart ska vi ha utvecklingssamtal och jag vet att jag kommer ha en bättre blid av hur det går för honom i skolan än vad jag själv hade tack vare att vi har skriftliga omdömen numera. Men dessa säger ändå inte allt. Trots ganska många utvecklingssamtal för min son så har jag inte bild klar för mig om han "bara klarar" matten eller om han faktiskt är ganska bra på matte, osv. Information som jag faktiskt tycker är viktig för det påverkar såklart hur jag som förälder kan stötta och hjälpa honom i att forma sin framtid.

Läs mer:
DN, Helenes blogg, Rasmus liberal, Svd

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Innan jag fick förtroende att vara kommunalråd för Folkpartiet i Huddinge så jobbade jag på Unga Synskadades riksorganisation. En av de frågor vi arbetade mest med var tillgänglighetsfrågorna. Utgångspunkten var hela tiden att det är inte individen som är funktionshindrad utan ett otillgängligt samhälle som skapar funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar.

Att man som ung kille eller tjej med synnedsättning ska kunna få leva sitt liv som alla andra unga killar och tjejer utan att samhället genom bristande tillgänglighet skapar hinder. En sådan sak var skolböcker. Det var inte sällan som elever med synnedsättningar fick sina skolböcker betydligt senare än alla andra eftersom dessa inte fanns i lager och kunde skickas på beställning. Funktionsnedsättningen blev till ett funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet.

Unga Synskadades arbete ledde till stora förbättringar för elever med synnedsättningar. Böcker kom i allt större utsträckning i tid och alltfler elever med synnedsättning kunde hänga med i undervisningen på lika villkor med sina fullt seende klasskompisar.

Men vi arbetade inte bara praktiskt på detta sätt utan vi drev också på för en ny diskrimineringslagstiftning som skulle slå fast att bristande tillgänglighet faktiskt är diskriminering. Kan samhället arbeta bort hinder så ska samhället göra det! Och idag lägger ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) fram en proposition med just detta innehåll. Och även om jag vet att bland andra Unga Synskadade skulle vilja att man i lagförslaget skulle gå längre än vad man gör så är jag stolt över att vi nu äntligen i Sverige slår fast i lag att bristande tillgänglighet är diskrimingering.

Lågstadielyft

Det är i de yngre åldrarna vi lägger grunden. Om våra elever inte kan läsa, skriva och räkna på en tillräckligt hög nivå när de lämnar årskurs tre kommer de att ha svårare att klara resten av sin skolgång. Ju äldre eleverna blir desto mer avancerad är den kunskap och de förmågor de behöver ta till sig och sitter då inte grunderna blir det svårt att hänga med. Därför är regeringens satsning på ett lågstadielyft mycket välkommet. I reda pengar innebär det ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kronor från och med 2015, och pengar ska gå till att höja kvaliteten på undervisningen i de lägre årskurserna. Det räcker till exempel till 4000 nya lågstadielärare eller möjlighet att minska klasserna med 4-5 elever per klass. För Huddinges del borde det innebära ett tillskott på cirka 20 miljoner från och med nästa år.

En annan del i lågstadielyftet som är minst lika viktig som resurstillskottet är att det utreds hur förskoleklassen ska bli obligatorisk. Alla vet hur nyfikna och vetgiriga 6-åringar är och istället för som nu gå ett år i förskoleklass, eller nollan som den kallas bland barnen, så får man börja i skolan ”på riktigt”. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk så är jag övertygad om att vi kommer ta ett stort kliv fram mot en mer likvärdig skola.

Läs mer om regeringens lågstadielyft på: http://www.dn.se/valet-2014/regeringen-satsar-stort-pa-sma-klasser/

Miljardinvesteringar i nya och gamla skolor i Huddinge

Huddinge växer och tre nya skolor kommer att byggas inom den kommande femårsperioden. Samtidigt fortsätter renoveringen av de äldre skolorna i kommunen med fokus på bra arbetsmiljö för elever och lärare. Sammantaget gör detta att kommunen kommer att investera cirka en miljard kronor i skollokaler de kommande fem åren. Behovet av nya skolplatser är stort i Huddinge och vi arbetar under högtryck för att fler skolor ska bli klara så snart som möjligt. 1500 nya skolplatser i Kästa, Glömsta och centrala Huddinge kommer de 3 nya skolorna bidra med.

Det är inte bara nya skolor som behövs utan äldre skolor behöver också rustas upp. Vi har en hel del skolor från 50, 60- och 70-talet som nu behöver genomgripande renoveringar för att ventilation, tillgänglighet och arbetsmiljö för elever och lärare ska hålla måttet. Ur klimatsynpunkt är renoveringarna viktiga eftersom vi genom bättre klimatskal sänker energiförbrukningen för skolorna.

Fakta nya skolor och skolrenonveringar:
Byggnation av en ny skola i Kästa påbörjades våren 2103 och den kommer att stå klar 2015. Våren 2014 kommer byggnation av en ny skola i Glömsta påbörjas för färdigställande 2016 och en ny skola i Solgård utreds med målet att tas i drift 2018. Sammanlagt investeras dryga 700 miljoner i nya skolor.

Kvarnbergsskolan renoveras under 2015/2016 till en beräknad investeringskostnad på 187 miljoner. Edboskolans matsal har byggts ut och köket kommer att renoveras under 2014/2015.

Vidare utreds Stenmoskolans, Utsäljeskolans och Tomtbergaskolans renoveringsbehov och akustikförbättringar i befintliga skolors slöjd-, musik- och idrottssalar genomförs på sex skolor.

Sedan 2011 har den nya Rosenhillskolan tagits i bruk. Vid Segeltorpsskolan och Trångsundskolan har både nybyggnation och stora renoveringar genomförts. Snättringeskolan har fått en ny matsal och Hörningsnässkolans kök har renoverats för att kunna fortsätta att vara tillagningskök.

Se nyhetsinslag i ABC.

Är byggbar mark slut i Stockholmsregionen?

Ja, i alla fall om man ska tro Handelskammaren som presenterat en rapport över tillgången tillmark för framtida bostäder. Bostadsbyggande står ofta i konflikt med riksintressen som skydd av natur och fornminnen och reservat för vägar menar de. Ett område som de lyfter fram där man borde ompröva beslut om naturreservat är på Masmoplatån i Huddinge.

För ett par år sedan beslutade fullmäktige att stora delar av Masmoplatån skulle ingå i Gömmarens naturreservat. Folkpartiet drev hela tiden på för att den del av Masmoplatån där det idag finns en outnyttjad T-baneuppgång skulle bevaras för framtida bostadsbyggande. En del av de mål vi har i kommunen står i konflikt med varandra. Bygga bostäder i kollektivtrafiknära områden kontra bevara naturområden är ett exempel. Tack vare Folkpartiet är dock dörren inte helt stängd för framtida bostäder på Masmoplatån.

Mer likvärdighet med statlig skola

Man kan ju undra varför jag som ansvarig för grundskolan i Huddinge vill förstatliga skolan. Klarar inte Huddinge det uppdraget själva? Jo det gör vi ganska bra men det finns ett antal problem med att skolan ligger under kommunala politiker och tjänstemäns ansvar. Några av dessa lyfter Lewin fram i den utredning som han presenterat idag under namnet "Staten får inte abdikera - om kommunaliseringen". I utredningen belyser han alla de olika reformer som ledde till att 290 kommuner var tvungna att uppfinna sina egna hjul vilket har lett till att skolans förutsättningar ser så olika ut i Sveriges avlånga land. Det tydligaste exemplet är nog att det kan skilja så mycket i skolpeng mellan två till synes liknande kommuner.

En anledning till att Huddinge klarar sig bra är att vi är en stor kommun som har resurser att avsätta för utveckling och forskning inom skolan. När den nya läroplanen och kursplanerna beslutades hade vi möjlighet att ha implementeringsansvariga inom varje ämne för att arbeta med hur vi når en likvärdig bedömning samt utveckling av undervisningen med avstamp i dessa nya styrdokument. För en mindre kommun kan detta vara svårt, särskilt när man samtidigt kanske brottas med att behöva lägga ner skolor.

Förstatligande är ingen quick-fix som kommer att lösa allt men jag tror att det är rätt väg att gå om vi menar allvar med en mer likvärdig skola.

Läs mer:
SVT, Lotta Edholm, DN, Folkpartiet Huddinge

Fokus på skolornas kärnuppdrag i 2014 års verksamhetsplan

Vi hade tidigare en vision i kommunen som hete ”Kunskap berikar”. Fina ord som tyvärr aldrig fylldes med något berikande innehåll. Nu har vi visionen att vara en av de tre mest populära kommunerna i länet att bo i. Det förpliktigar. Det gör att våra skolor måste prestera bättre. Det räcker inte länge med att vara bäst på Södertörn, vi ska vara bland de bästa i länet.

 

I detta års verksamhetsplaner för skolnämnderna slår vi för första gången fast vad som kännetecknar:

 

en professionell pedagog,

professionell skolledare och

en Stödjande lärmiljö.

 

Och detta paketeras i något som vi kallar för en pedagogisk plattform som ska genomsyra verksamheten från förskola till vuxenutbildningen. Aldrig tidigare har vi haft ett så tydligt fokus på våra förskolors, skolors och gymnasiers kärnuppdrag det vill säga undervisningssituationen, mötet mellan lärarna och eleverna som sker varje dag ute i våra klassrum och förskolor.

 

När vi tillträdde 2006 sa vi att vi skulle lägga en promille av BUFs budget på forskning. Den pedagogiska plattformen bygger till 100% på forskning. Från 1 promille till 100%.

 

Om vi menar allvar med att fler ska klara målen då är det i klassrummen som förändringarna måste ske och om någon har missat de senaste årens skolforskning så kan de lätt sammanfattas med: Skickliga lärare är avgörande!

 

För det är först när vi har lärare som har höga förväntningar på alla elever som alla kan nå framgång. Det är först när våra lärare är tydliga ledare bland barn och elever som det blir ordning och reda i klassrummen och det är först när våra lärare har förmåga att utveckla sin egen undervisning och göra mångsida insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd som alla elever kan få det stöd som de behöver.

 

Och för att alla våra skickliga lärare ska kunna göra ett bra jobb måste vi skapa förutsättningar för dem. 150 förstelärare, en ny digital plattform, Huddinge-know-how och fokus på lärarnas arbetssituationeär några av de konkreta åtgärder som kommer att arbetas med under 2014.