måndag 24 mars 2014

Duktig men lite tyst

Betyg från och med årskurs 4 ska utredas. Bra tycker jag. Betyg har blivit en så stor grej i Sverige, troligvis på grund av att de tagits bort och nu införs igen. Pratar jag med vänner och bekanta i andra länder förstår de inte varför vi i Sverige är så oroliga för att eleverna inte skulle klara av att få ett betyg i ung ålder. Deras barn klarar det, känner sig inte "stäpmlade för livet" och vet att skolan, föräldrarna och de själva kommer att jobba hårt för att de ska klara skolan med godkända betyg.

Själv fick jag betyg först i åk 8. Det kom som en chock, en kalldusch och en stor besvikelse. Min bild av hur det gick för mig i skolan var att jag var duktig men lite tyst. Det hade jag fått höra på varenda utvecklingssamtal jag varit på. I min värld vad det klart mer än cirka 3,0 i snitt - för man kunde väl inte dra av en massa för att jag var lite tyst - eller? Jag var ju duktig. Min uppfattning och skolans uppfattning av hur jag låg till var uppenbarligen inte densamma. Och att plugga ifatt i 8an var svårt. Betygen räckte till slut till det program jag ville in på men min självbild blev minst sagt tilltufsad.

Nu har jag egna barn, varav det äldsta går i just 4an. Snart ska vi ha utvecklingssamtal och jag vet att jag kommer ha en bättre blid av hur det går för honom i skolan än vad jag själv hade tack vare att vi har skriftliga omdömen numera. Men dessa säger ändå inte allt. Trots ganska många utvecklingssamtal för min son så har jag inte bild klar för mig om han "bara klarar" matten eller om han faktiskt är ganska bra på matte, osv. Information som jag faktiskt tycker är viktig för det påverkar såklart hur jag som förälder kan stötta och hjälpa honom i att forma sin framtid.

Läs mer:
DN, Helenes blogg, Rasmus liberalSvd

fredag 21 mars 2014

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Innan jag fick förtroende att vara kommunalråd för Folkpartiet i Huddinge så jobbade jag på Unga Synskadades riksorganisation. En av de frågor vi arbetade mest med var tillgänglighetsfrågorna. Utgångspunkten var hela tiden att det är inte individen som är funktionshindrad utan ett otillgängligt samhälle som skapar funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar.

Att man som ung kille eller tjej med synnedsättning ska kunna få leva sitt liv som alla andra unga killar och tjejer utan att samhället genom bristande tillgänglighet skapar hinder. En sådan sak var skolböcker. Det var inte sällan som elever med synnedsättningar fick sina skolböcker betydligt senare än alla andra eftersom dessa inte fanns i lager och kunde skickas på beställning. Funktionsnedsättningen blev till ett funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet.

Unga Synskadades arbete ledde till stora förbättringar för elever med synnedsättningar. Böcker kom i allt större utsträckning i tid och alltfler elever med synnedsättning kunde hänga med i undervisningen på lika villkor med sina fullt seende klasskompisar.

Men vi arbetade inte bara praktiskt på detta sätt utan vi drev också på för en ny diskrimineringslagstiftning som skulle slå fast att bristande tillgänglighet faktiskt är diskriminering. Kan samhället arbeta bort hinder så ska samhället göra det! Och idag lägger ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) fram en proposition med just detta innehåll. Och även om jag vet att bland andra Unga Synskadade skulle vilja att man i lagförslaget skulle gå längre än vad man gör så är jag stolt över att vi nu äntligen i Sverige slår fast i lag att bristande tillgänglighet är diskrimingering.

torsdag 20 mars 2014

Lågstadielyft


Det är i de yngre åldrarna vi lägger grunden. Om våra elever inte kan läsa, skriva och räkna på en tillräckligt hög nivå när de lämnar årskurs tre kommer de att ha svårare att klara resten av sin skolgång. Ju äldre eleverna blir desto mer avancerad är den kunskap och de förmågor de behöver ta till sig och sitter då inte grunderna blir det svårt att hänga med. Därför är regeringens satsning på ett lågstadielyft mycket välkommet. I reda pengar innebär det ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kronor från och med 2015, och pengar ska gå till att höja kvaliteten på undervisningen i de lägre årskurserna. Det räcker till exempel till 4000 nya lågstadielärare eller möjlighet att minska klasserna med 4-5 elever per klass. För Huddinges del borde det innebära ett tillskott på cirka 20 miljoner från och med nästa år.

En annan del i lågstadielyftet som är minst lika viktig som resurstillskottet är att det utreds hur förskoleklassen ska bli obligatorisk. Alla vet hur nyfikna och vetgiriga 6-åringar är och istället för som nu gå ett år i förskoleklass, eller nollan som den kallas bland barnen, så får man börja i skolan ”på riktigt”. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk så är jag övertygad om att vi kommer ta ett stort kliv fram mot en mer likvärdig skola.

Läs mer om regeringens lågstadielyft på: http://www.dn.se/valet-2014/regeringen-satsar-stort-pa-sma-klasser/