Framsteg och utmaningar i Huddinges skolor

Måndags togs mål och budget för 2013 i kommunfullmäktige. Nedan är några av de reflektioner jag gjorde under debatten om skolan:

Budgetarbete handlar ju inte bara om att titta framåt. Vi måste också titta bakåt och fundera över vilken effekt mål vi satt tidigare har haft? Drev de utveckling i rätt riktning?

I grundskolan har vi de senaste åren arbetat hårt för att tydligt fokusera på kunskap. Och det har gett resultat. Även om inte meritvärdena har ökat dramatiskt har de sett över tid sakta men säkert ökat och två av de senaste tre åren har de varit högre än någonsin tidigare i Huddinge. Vi har legat på ett snitt över 211 poäng. Resultaten på de nationella proven förbättras också och framförallt leder det till diskussioner ute i våra skolor kring hur vi ska se till att alla elever får med sig de kunskap de behöver när de lämnar skolan. Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger som snittet i riket och ofta något över länssnittet.

Vi har satt upp mål om att fler ska få möjlighet att läsa modersmål. Andel elever som läser modersmål har ökat från 29% 2006 till 38% 2011 och vi har tagit krafttag för att nyanlända elever ska kunna få studiehandledning på sitt modersmål.

2006 satte vi stopp för anställning av obehöriga lärare. Det har gett effekt. Andel behöriga lärare har ökat från 79% till 83%.

Vi har skjutit till extra resurser i omgångar och resurserna till skolan har ökat konstant trots ekonomiska kriser. Idag ligger de en bra bit över rikets snitt och strax över länssnittet. Vi satsar på skolan.

De mål vi har satt upp har gjort skillnad och på det stora hela har Huddinges skolor hållit samma eller högre kvalitet som rikssnittet.

Dock finns det områden som inte går åt rätt håll. Likvärdigheten är ett sådant område och en utmaning vi delar med andra delar av Sverige. Här måste vi på allvar fundera över vad som behövs göras för att öka likvärdigheten och måluppfyllelse, vad fungerar och vad fungerar inte? Vi måste få detta klart för oss.

Vi måste också bli bättre på att möta alla elever i skolan. Både när vi själva granskar våra skolor och när Skolinspektionen kommit med sina rapporter kan vi se att våra skolor i alltför hög grad fokuserar på hur eleven ska förändra sig, och inte hur skolan ska förändra undervisningen för att den ska funka för fler elever. Här måste vi bli bättre. För fokuserar man på att eleven är ”fel” får åtgärderna inte resultat.

Vi måste förbättra arbetsron i skolan vilket vi gör genom att fokusera på ledarskapet, såväl i klassrummet som för hela skolan. De intendenter som vi i detta års budget börjar nu till hösten. Det kommer att ge rektorerna möjlighet att vara ute i klassrummen och coacha sina lärare. Detta skapar bättre förutsättningar för våra lärare och vi måste som jag sa i mitt inledningsanförande satsa på skickliga lärare. Det är skickliga lärare som avgör resultaten i skolan.

Men framförallt måste vi, för att förbättra skolan, vara uthålliga och enträget fortsatt ha kunskap i fokus. Vi får inte rusa åstad och lägga på en massa andra uppgifter på skolan. Skolinspektionen har nyligen varit här och granskat våra skolor och de delar vår bild av de utmaningar vi måste ta oss an. Vi har en hel del utmaningar - det kommer jag aldrig sticka under stol med. Men jag tar även med mig ett det utlåtande som Skolinspektionen gav oss. Vi är bättre rustade NU att förändra skolan till det bättre än vi var 2005 när de senast var här och inspekterade. Vi har en tydlig plan och en tydlig riktning i vilken arbetet drivs. Och vi kommer att få se ännu mer resultat.