Kunskapsresultaten är bättre i Huddinge än i riket

Huddinges grundskolor står sig bra i jämförelse med resten av landet och betygssnittet har höjts under flera år. Andelen elever som gick ut nian i våras och som nådde målen i samtliga ämnen i grundskolan är i Huddinge 81,9 procent. Motsvarande siffra för hela landet är 77 procent visar statistik från Skolverket. Även vad det gäller betygssnittet ligger Huddinge över riket med 216,6 i snitt jämfört med 212,8.

Från 2004 har vi ökat andelen som nått målen i alla ämnen från 73 procent till dagens 81,9 procent vilket är ett gott betyg på att arbetet vi gör i våra skolor går i rätt riktning. Dock kvarstår en hel del arbete innan målet om att alla elever ska vara godkända i alla ämnen och fler ska nå topprestationer är uppnått.

Nyckeln till att fler ska nå kunskapsmålen är att vi har skickliga lärare ute i våra skolor och därför satsar vi på våra lärare genom att bland annat inrätta förstelärare, erbjuda lärarlyftet och kompetensutveckling kring hur man arbetar med elever som på olika sätt utmanar. I nästa vecka kommer grundskolenämnden anta sin verksamhetsplan för 2014 och då kommer jag beskriva mer om hur vi ska arbeta kommande år för att kunskapsresultaten ska fortsätta öka.

Dags att nominera till årets pedagog i Huddinge

Fram till den 6 november kan du nominera en lärare som har betytt mycket för dig, dina barn eller för dig som kollega till årets pedagog 2013.

På Huddinges hemsida finns mer information om hur du nominerar och titta gärna på denna film där tidigare års pristagare berättar vad priset betytt för dem.

Det känns verkligen otroligt roligt att ha varit med och instiftat ett pris som gör att våra skickliga lärare känner att vi uppmärksammar och uppskattar det fantastiska jobb som de gör varje dag med våra barn och elever.

Halvspråkig eller tvåspråkig?

Härom veckan var jag på besök på ett par modersmålslektioner i arbiska. Det var mycket intressant. Modermålsläraren Jabbar Ziadi, som för övrigt utsågs till en av årets pedagoger 2012 í Huddinge, berättade med inlevelse hur han arbetar för att eleverna inte bara ska bli halvspråkiga utan verkligen tvåspråkiga. Det vill säga att istället för att de inom vissa delar av språket bäst uttrycker sig på sitt modermål medan inom andra delar bäst behärskar svenskan så arbetar han för att de ska bli bra i både och. Genom att behärska modersmålet bra kan de lättare lära sig svenska bra. Han använder en mängd olika metoder för att uppnå detta. Bland annat har han använt sig av skriva sig till läsning på Ipads. Vidare så arbetar han, precis som man ska, med indviduella planer för varje elev och väger då in hur det går för dem i övriga ämnen i skolan för att se om de genom att lära sig t ex kemins terminologi på modersmålet lättare behärskar den även på svenska.

Ett intressant projekt som han genomför tillsammans med de äldre eleverna är att delta i en tävling där målet är att lärare och elever ska lära sig mer om att använda internet som ett digitalt verktyg i undervisningen. Inom ramen för detta har de startat sidan www.kitabi.se där eleverna två och två tillsammans skriver en bok som på hemsidan publiceras både på svenska och arabiska. Kitabi betyder just min bok på arabiska.

Jabbar är generös och delar gärna med sig av sina utbildningsmetoder och annat på bland annat siten www.jabbar.se men även genom att bidra till Skolverket arbete med utveckling av modersmålsundervisning och inte minst som förstelärare inom Huddinge. Det var verkligen ett nöje att få delta på dessa lektioner.

Passion eller aktion?

Vi hade en intressant debatt på gårdagens fullmäktige om skolmat. Oppositionen, med Miljöpartiet i spetsen, anklagade mig för att inte var tillräckligt passionerad vad det gäller att laga mat från grunden i våra skolor. Och nej, jag kanske inte har hållt en massa passionerade tal i fullmäktige om att vi ska förbättra skolmaten men till skillnad från alla som bara snackat har jag sett till att vi gör verkstad av de mål vi länge haft på området.

Från om med förra året började skolköken i Huddinges grundskolor att använda verktyget SkolmatSverige. Det är först när vi har ett verktyg för uppföljning på plats som vi kan gå från passion till aktion och jag föredrar aktion. Det är då vi får till en förändring, inte genom att bara stå och snacka om vad vi vill i fullmäktige.

Därför tittar vi nu på allt från hur mycket mat som lagas från grunden, hur många som erbjuder vegetariskt alternativ till alla elever till hur väl maten innehåller de näringsämnen som eleverna behöver och på vilka tider lunchen serveras. Varje skolkök får sedan ta del av sina starka och svaga sidor och kan på så sätt utveckla sin verksamhet.

Maten vi serverar i våra skolor ska vara nyttig och god och våra elever ska tycka det är både trevligt och gott att äta i skolan. Då orkar de mer och lär sig mer. Men för detta krävs mer än passionerade tal i fullmäktige, då krävs verkstad också.