Att få vara som alla andra

Vårt sensate nämndmöte i grundskolenämnden hade vi på Utsäljeskolan. Där arbetar man mycket medvetet med inkludering och vi fick ta del av ledningens, personalens och föräldrars syn på detta arbete. 3 elever från särskolan går där inkluderat i vanlig klass. De går i förskoleklass och i första klass. Jag var både imponerad och berörd av de berättelser som föräldern och lärarna delade med oss. Pappan till en av eleverna berättade att han varit mycket skeptisk till att hans dotter skulle klara att gå i vanlig klass men att det var bland det bästa som hänt. Hon har nu utvecklats vida mer än de kunnat tänka sig och kan bland annat läsa. Dessutom har det betytt mycket för hennes sociala utveckling. Att bli bjuden på kalas är helt naturligt och hon tävlar, precis som andra barn, med sitt syskon om vem som får mest inbjudningar, berättar pappan. Hon får vara som alla andra även om hon inte är som alla andra.

Personalen på skolan är övertygad om att det här är rätt väg att gå för många elever. Det kräver mer jobb men å andra sidan är man fler vuxna som delar på ansvaret och när de berättar om hur de få vara med om att se dessa barn växa och utvecklas lyser det om dem.

Även de, som personalen säger, "normalstörda" barnen i klassen mår bra av inkluderingen. De får alla lära sig teckenspråk och får en förståelse för att alla är unika något som inte kan läras ut utan måste upplevas. Och något som är väldigt kul är att arbetet uppfattas positivt även utanför skolan. Föräldrar till 6-åringar som ska börja skolan gärna vill att deras barn ska gå i de klasser som arbetar med inkludering oavsett om deras barn har en funktionsnedsättning eller ej.