Duktig men lite tyst

Betyg från och med årskurs 4 ska utredas. Bra tycker jag. Betyg har blivit en så stor grej i Sverige, troligvis på grund av att de tagits bort och nu införs igen. Pratar jag med vänner och bekanta i andra länder förstår de inte varför vi i Sverige är så oroliga för att eleverna inte skulle klara av att få ett betyg i ung ålder. Deras barn klarar det, känner sig inte "stäpmlade för livet" och vet att skolan, föräldrarna och de själva kommer att jobba hårt för att de ska klara skolan med godkända betyg.

Själv fick jag betyg först i åk 8. Det kom som en chock, en kalldusch och en stor besvikelse. Min bild av hur det gick för mig i skolan var att jag var duktig men lite tyst. Det hade jag fått höra på varenda utvecklingssamtal jag varit på. I min värld vad det klart mer än cirka 3,0 i snitt - för man kunde väl inte dra av en massa för att jag var lite tyst - eller? Jag var ju duktig. Min uppfattning och skolans uppfattning av hur jag låg till var uppenbarligen inte densamma. Och att plugga ifatt i 8an var svårt. Betygen räckte till slut till det program jag ville in på men min självbild blev minst sagt tilltufsad.

Nu har jag egna barn, varav det äldsta går i just 4an. Snart ska vi ha utvecklingssamtal och jag vet att jag kommer ha en bättre blid av hur det går för honom i skolan än vad jag själv hade tack vare att vi har skriftliga omdömen numera. Men dessa säger ändå inte allt. Trots ganska många utvecklingssamtal för min son så har jag inte bild klar för mig om han "bara klarar" matten eller om han faktiskt är ganska bra på matte, osv. Information som jag faktiskt tycker är viktig för det påverkar såklart hur jag som förälder kan stötta och hjälpa honom i att forma sin framtid.

Läs mer:
DN, Helenes blogg, Rasmus liberal, Svd

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Innan jag fick förtroende att vara kommunalråd för Folkpartiet i Huddinge så jobbade jag på Unga Synskadades riksorganisation. En av de frågor vi arbetade mest med var tillgänglighetsfrågorna. Utgångspunkten var hela tiden att det är inte individen som är funktionshindrad utan ett otillgängligt samhälle som skapar funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar.

Att man som ung kille eller tjej med synnedsättning ska kunna få leva sitt liv som alla andra unga killar och tjejer utan att samhället genom bristande tillgänglighet skapar hinder. En sådan sak var skolböcker. Det var inte sällan som elever med synnedsättningar fick sina skolböcker betydligt senare än alla andra eftersom dessa inte fanns i lager och kunde skickas på beställning. Funktionsnedsättningen blev till ett funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet.

Unga Synskadades arbete ledde till stora förbättringar för elever med synnedsättningar. Böcker kom i allt större utsträckning i tid och alltfler elever med synnedsättning kunde hänga med i undervisningen på lika villkor med sina fullt seende klasskompisar.

Men vi arbetade inte bara praktiskt på detta sätt utan vi drev också på för en ny diskrimineringslagstiftning som skulle slå fast att bristande tillgänglighet faktiskt är diskriminering. Kan samhället arbeta bort hinder så ska samhället göra det! Och idag lägger ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) fram en proposition med just detta innehåll. Och även om jag vet att bland andra Unga Synskadade skulle vilja att man i lagförslaget skulle gå längre än vad man gör så är jag stolt över att vi nu äntligen i Sverige slår fast i lag att bristande tillgänglighet är diskrimingering.

Lågstadielyft

Det är i de yngre åldrarna vi lägger grunden. Om våra elever inte kan läsa, skriva och räkna på en tillräckligt hög nivå när de lämnar årskurs tre kommer de att ha svårare att klara resten av sin skolgång. Ju äldre eleverna blir desto mer avancerad är den kunskap och de förmågor de behöver ta till sig och sitter då inte grunderna blir det svårt att hänga med. Därför är regeringens satsning på ett lågstadielyft mycket välkommet. I reda pengar innebär det ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kronor från och med 2015, och pengar ska gå till att höja kvaliteten på undervisningen i de lägre årskurserna. Det räcker till exempel till 4000 nya lågstadielärare eller möjlighet att minska klasserna med 4-5 elever per klass. För Huddinges del borde det innebära ett tillskott på cirka 20 miljoner från och med nästa år.

En annan del i lågstadielyftet som är minst lika viktig som resurstillskottet är att det utreds hur förskoleklassen ska bli obligatorisk. Alla vet hur nyfikna och vetgiriga 6-åringar är och istället för som nu gå ett år i förskoleklass, eller nollan som den kallas bland barnen, så får man börja i skolan ”på riktigt”. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk så är jag övertygad om att vi kommer ta ett stort kliv fram mot en mer likvärdig skola.

Läs mer om regeringens lågstadielyft på: http://www.dn.se/valet-2014/regeringen-satsar-stort-pa-sma-klasser/

Miljardinvesteringar i nya och gamla skolor i Huddinge

Huddinge växer och tre nya skolor kommer att byggas inom den kommande femårsperioden. Samtidigt fortsätter renoveringen av de äldre skolorna i kommunen med fokus på bra arbetsmiljö för elever och lärare. Sammantaget gör detta att kommunen kommer att investera cirka en miljard kronor i skollokaler de kommande fem åren. Behovet av nya skolplatser är stort i Huddinge och vi arbetar under högtryck för att fler skolor ska bli klara så snart som möjligt. 1500 nya skolplatser i Kästa, Glömsta och centrala Huddinge kommer de 3 nya skolorna bidra med.

Det är inte bara nya skolor som behövs utan äldre skolor behöver också rustas upp. Vi har en hel del skolor från 50, 60- och 70-talet som nu behöver genomgripande renoveringar för att ventilation, tillgänglighet och arbetsmiljö för elever och lärare ska hålla måttet. Ur klimatsynpunkt är renoveringarna viktiga eftersom vi genom bättre klimatskal sänker energiförbrukningen för skolorna.

Fakta nya skolor och skolrenonveringar:
Byggnation av en ny skola i Kästa påbörjades våren 2103 och den kommer att stå klar 2015. Våren 2014 kommer byggnation av en ny skola i Glömsta påbörjas för färdigställande 2016 och en ny skola i Solgård utreds med målet att tas i drift 2018. Sammanlagt investeras dryga 700 miljoner i nya skolor.

Kvarnbergsskolan renoveras under 2015/2016 till en beräknad investeringskostnad på 187 miljoner. Edboskolans matsal har byggts ut och köket kommer att renoveras under 2014/2015.

Vidare utreds Stenmoskolans, Utsäljeskolans och Tomtbergaskolans renoveringsbehov och akustikförbättringar i befintliga skolors slöjd-, musik- och idrottssalar genomförs på sex skolor.

Sedan 2011 har den nya Rosenhillskolan tagits i bruk. Vid Segeltorpsskolan och Trångsundskolan har både nybyggnation och stora renoveringar genomförts. Snättringeskolan har fått en ny matsal och Hörningsnässkolans kök har renoverats för att kunna fortsätta att vara tillagningskök.

Se nyhetsinslag i ABC.

Är byggbar mark slut i Stockholmsregionen?

Ja, i alla fall om man ska tro Handelskammaren som presenterat en rapport över tillgången tillmark för framtida bostäder. Bostadsbyggande står ofta i konflikt med riksintressen som skydd av natur och fornminnen och reservat för vägar menar de. Ett område som de lyfter fram där man borde ompröva beslut om naturreservat är på Masmoplatån i Huddinge.

För ett par år sedan beslutade fullmäktige att stora delar av Masmoplatån skulle ingå i Gömmarens naturreservat. Folkpartiet drev hela tiden på för att den del av Masmoplatån där det idag finns en outnyttjad T-baneuppgång skulle bevaras för framtida bostadsbyggande. En del av de mål vi har i kommunen står i konflikt med varandra. Bygga bostäder i kollektivtrafiknära områden kontra bevara naturområden är ett exempel. Tack vare Folkpartiet är dock dörren inte helt stängd för framtida bostäder på Masmoplatån.

Mer likvärdighet med statlig skola

Man kan ju undra varför jag som ansvarig för grundskolan i Huddinge vill förstatliga skolan. Klarar inte Huddinge det uppdraget själva? Jo det gör vi ganska bra men det finns ett antal problem med att skolan ligger under kommunala politiker och tjänstemäns ansvar. Några av dessa lyfter Lewin fram i den utredning som han presenterat idag under namnet "Staten får inte abdikera - om kommunaliseringen". I utredningen belyser han alla de olika reformer som ledde till att 290 kommuner var tvungna att uppfinna sina egna hjul vilket har lett till att skolans förutsättningar ser så olika ut i Sveriges avlånga land. Det tydligaste exemplet är nog att det kan skilja så mycket i skolpeng mellan två till synes liknande kommuner.

En anledning till att Huddinge klarar sig bra är att vi är en stor kommun som har resurser att avsätta för utveckling och forskning inom skolan. När den nya läroplanen och kursplanerna beslutades hade vi möjlighet att ha implementeringsansvariga inom varje ämne för att arbeta med hur vi når en likvärdig bedömning samt utveckling av undervisningen med avstamp i dessa nya styrdokument. För en mindre kommun kan detta vara svårt, särskilt när man samtidigt kanske brottas med att behöva lägga ner skolor.

Förstatligande är ingen quick-fix som kommer att lösa allt men jag tror att det är rätt väg att gå om vi menar allvar med en mer likvärdig skola.

Läs mer:
SVT, Lotta Edholm, DN, Folkpartiet Huddinge

Fokus på skolornas kärnuppdrag i 2014 års verksamhetsplan

Vi hade tidigare en vision i kommunen som hete ”Kunskap berikar”. Fina ord som tyvärr aldrig fylldes med något berikande innehåll. Nu har vi visionen att vara en av de tre mest populära kommunerna i länet att bo i. Det förpliktigar. Det gör att våra skolor måste prestera bättre. Det räcker inte länge med att vara bäst på Södertörn, vi ska vara bland de bästa i länet.

 

I detta års verksamhetsplaner för skolnämnderna slår vi för första gången fast vad som kännetecknar:

 

en professionell pedagog,

professionell skolledare och

en Stödjande lärmiljö.

 

Och detta paketeras i något som vi kallar för en pedagogisk plattform som ska genomsyra verksamheten från förskola till vuxenutbildningen. Aldrig tidigare har vi haft ett så tydligt fokus på våra förskolors, skolors och gymnasiers kärnuppdrag det vill säga undervisningssituationen, mötet mellan lärarna och eleverna som sker varje dag ute i våra klassrum och förskolor.

 

När vi tillträdde 2006 sa vi att vi skulle lägga en promille av BUFs budget på forskning. Den pedagogiska plattformen bygger till 100% på forskning. Från 1 promille till 100%.

 

Om vi menar allvar med att fler ska klara målen då är det i klassrummen som förändringarna måste ske och om någon har missat de senaste årens skolforskning så kan de lätt sammanfattas med: Skickliga lärare är avgörande!

 

För det är först när vi har lärare som har höga förväntningar på alla elever som alla kan nå framgång. Det är först när våra lärare är tydliga ledare bland barn och elever som det blir ordning och reda i klassrummen och det är först när våra lärare har förmåga att utveckla sin egen undervisning och göra mångsida insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd som alla elever kan få det stöd som de behöver.

 

Och för att alla våra skickliga lärare ska kunna göra ett bra jobb måste vi skapa förutsättningar för dem. 150 förstelärare, en ny digital plattform, Huddinge-know-how och fokus på lärarnas arbetssituationeär några av de konkreta åtgärder som kommer att arbetas med under 2014.