Bristande tillgänglighet är diskriminering

Innan jag fick förtroende att vara kommunalråd för Folkpartiet i Huddinge så jobbade jag på Unga Synskadades riksorganisation. En av de frågor vi arbetade mest med var tillgänglighetsfrågorna. Utgångspunkten var hela tiden att det är inte individen som är funktionshindrad utan ett otillgängligt samhälle som skapar funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar.

Att man som ung kille eller tjej med synnedsättning ska kunna få leva sitt liv som alla andra unga killar och tjejer utan att samhället genom bristande tillgänglighet skapar hinder. En sådan sak var skolböcker. Det var inte sällan som elever med synnedsättningar fick sina skolböcker betydligt senare än alla andra eftersom dessa inte fanns i lager och kunde skickas på beställning. Funktionsnedsättningen blev till ett funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet.

Unga Synskadades arbete ledde till stora förbättringar för elever med synnedsättningar. Böcker kom i allt större utsträckning i tid och alltfler elever med synnedsättning kunde hänga med i undervisningen på lika villkor med sina fullt seende klasskompisar.

Men vi arbetade inte bara praktiskt på detta sätt utan vi drev också på för en ny diskrimineringslagstiftning som skulle slå fast att bristande tillgänglighet faktiskt är diskriminering. Kan samhället arbeta bort hinder så ska samhället göra det! Och idag lägger ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) fram en proposition med just detta innehåll. Och även om jag vet att bland andra Unga Synskadade skulle vilja att man i lagförslaget skulle gå längre än vad man gör så är jag stolt över att vi nu äntligen i Sverige slår fast i lag att bristande tillgänglighet är diskrimingering.