Huddingeleverna betyg forsätter att öka

Huddinges elever överträffar återigen det högsta genomsnittliga meritvärdet någonsin för de kommunala skolorna i kommun. Snittet för de niondeklassare som gick ut från Huddinges kommunala skolor i år låg på 212,7. Tidigare högsta genomsnittliga meritvärdet var vårterminen 2010, då det låg på 211,3. Även andelen som är godkända i minst 16 ämnen ökar medan andel med behörighet till yrkesprogram ligger på samma nivå som tidigare år.

Det är mycket glädjande att skolornas kunskapsresultat förbättras. Särskilt glädjande är det att Vårbyskolan, som arbetat hårt för att förbättra kunskapsresultaten, i år förbättrar meritvärdet med hela 16,2 meritpoäng. Samtidigt ökar andel som är godkända i minst 16 ämnen från 60 till 64,5% på skolan.

Den skola som har högst genomsnittligt meritvärde i Huddinge är i år Vretskolan (230,1) tätt följd av Kvarnbergaskolan (229,1). Högst andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram har Balingsnässkolan och Vretskolan som båda har 98% behöriga.

Den skola som förbättrat sitt meritvärde mest i kommunen är Skogåsskolan, som ökat med hela 17,7 meritpoäng samtidigt som fler elever från skolan är godkända i minst 16 ämnen. De flesta skolor uppvisar bra resultat men några har större utmaningar än andra. Vi måste arbeta ännu intensivare för att få en mer likvärdig skolgång för alla Huddingeelever så att fler når kunskapsmålen och blir behöriga till gymnasiet.

Snart dags för Almedalen

På Huddinges seminarium om entreprenörskap, handlingskraft, kreativitet och innovativa miljöer hittar ni mig i Almedalen. Där kommer jag prata om skolans viktiga roll för att våra elever ska behålla sin nyfikenhet och entreprenöriella anda. Kolla även in klippet på youtube om seminariet.

Ni kommer även att kunna se mig i en paneldebatt om Innovationsprocesser i offentlig verksamhet som Stockholms läns landsting genom SLL Innovation ordnar.

Ser fram emot måndag och hoppas på härligt väder!

Mognadstester på 6åringar?

Måste ju säga att jag inte är speciellt förtjust i Moderaternas förslag om mognadstester. Självklart så spelar mognad in men att masstesta barn på det sättet känns osmakligt. Sedan undrar man ju vad det är för tester som Tomas Tobé (M) tänker sig...

Jag tycker det är bättre att vi arbetar med att övergången mellan förskola och skola blir bättre. Förskolan har redan otroligt god kunskap om barnen och kan bidra med mycket information till skolan om hur de på ett bra sätt kan ta emot barn i behov av särskilt stöd. Omognad och behov av särskilt stöd är inte heller samma sak. Omognad kan innebära att man behöver börja lite senare och där kan skolan bli bättre på att föra en dialog med föräldrarna om att en senare skolstart ibland gynnar eleven på lång sikt. Alltför ofta tror jag såväl skola som föräldrar är lite rädda för att att "bryta ålderstänket".

Barn som är mogna för sin ålder behöver inte alltid ha det lätt för sig i skolan utan kan ha svårt att till exempel knäcka läskoden. Det finns redan idag massor av duktiga lärare som är fullt kompetenta att göra dessa pedagogiska bedömingar utan ett mognadstest till sin hjälp. Att fånga upp barn i behov av särskilt stöd finns det andra metoder för. I Huddinge LUS-ar vi till exempel eleverna. Det vill säga använder LäsUtvecklingsScheman för att stämma av hur de ligger till i läsningen vilket ger en hint om de är i behov av särskilt stöd eller ej i svenska. Skillnaden mellan LUS och mognadstest är dock att vi mäter barnens kunskaper och inte deras egenskaper.

Läs även Hanne Kjöller, DN, Prestationsprinsen 

Stäng inte dörren för mer kollektivtrafik i Huddinge

Kollektivtrafiken mellan Huddinge C och Kungens kurva behöver förstärkas. Idag går en utryckningsväg genom ett naturområde från Kvarnlyckevägen till Ryttarhalsvägen. Folkpartiet har länge drivit att denna väg, under namnet Åleden, skulle kunna öppnas för kollektivtrafik i syfte att avlasta Häradsvägen som har stora framkomlighetsproblem. Denna kollektivtrafiksträckning har även lyfts av tjänstemännen som ett utredningsförslag men har politiskt ogillats av övriga partier i majoriteten, och därför har Åleden tagits bort från det förslag som nu går ut på samråd. Därmed försvinner Huddingebornas chans att tycka till om förslaget.

I Huddinges nya översiktsplan räknar man med att vi blir 40 000 fler invånare 2030. Infrastruktur och kollektivtrafik måste då hänga med. Detta innebär konkret att vi måste se till att bygga tillräckligt mycket i Glömstadalen och Loviseberg för att det ska vara intressant för stat och landsting att investera i Spårväg Syd - men även att vi måste våga titta på alla olika möjligheter till förbättrad kollektivtrafik där Åleden kan vara en lösning.

FP är det enda parti som står upp för att utredningsalternativet ska vara med i samrådet, så att Huddingeborna får säga sitt. Att bygga ett hållbart samhälle är inte lätt. Det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Å ena sidan hänsyn till naturområden, å andra sidan hur vi ska nå klimatmålen och sänka våra koldioxidutsläpp. Stänger vi dörren för Åleden har vi gjort både miljön och Huddingeborna en björntjänst.

Länk till samrådsförslaget

Vårt förslag har uppmärksammats i Södra sidan och i DN:

Framtidsutmaningar, skickliga lärare och papperslösa barn

Här är mitt anförande om mål och budget i kommunfullmäktige 2012-06-11. Fler inlägg från Folkpartiets ledamöter hittar du på FP Huddinges blogg.

För några veckor sedan firade vi i Huddinge att vi nu är 100 000 invånare. 2030 kommer vi enligt prognoserna få fira att vi är 140 000. Det ställer stora krav på oss som kommun. Hur växer vi på ett sätt som är hållbart såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt? Hur får vi pengarna att räcka när allt fler blir äldre och behöver omsorg? Hur ser vi till att våra sjöar blir friskare så att även våra barnbarn och barnbarnsbarn kan bada i dem? Vilka förutsättningar skapar vi för att Huddingeborna ska må bra och trivas?


Det går aldrig att ge svar på dessa frågor genom mål och planer som bara sträcker sig ett år framåt. Därför är jag glad att vi nu lyfter blicken och inleder Mål och budget-dokumentet med en vision för framtiden i alla fall fram till 2030. Vi pekar ut en riktning som vi ska röra oss i, och som vi stämmer av med jämna mellanrum.

Var befinner vi oss då 2030 om vi håller oss på banan?

Jo - i ett Huddinge där företagandet är en än mer naturlig del, där fler pluggar vidare och där fler har arbete. Vi befinner oss i ett Huddinge där alltfler unga och äldre skattar sin hälsa som god och där fler kan rekommendera vänner och bekanta att flytta hit. I ett Huddinge där kollektivtrafiken och cykeln är naturliga färdmedel vid sidan av bilen och där vårt ekologiska fotavtryck minskar.

Vad gör vi då 2013 för att ta steg i denna riktning?

Allting börjar i skolan. Vi i FP brukar säga att klassresan börjar i klassrummet. Från förskola genom grundskolan och till gymnasie- och vuxenutbildning måste vi ha en bra kvalitet där alla får samma möjligheter att lyckas. Att klara sig genom skolan är en förutsättning.

Den enskilt viktigaste faktorn för att lyfta skolan är skickliga lärare och pedagoger. Men då måste vi även våga lyfta fram dessa skickliga lärare, låta dem göra karriär och ändå vara kvar i klassrummet istället för att bli rektorer eller som många gör lämna skolans värld helt och hållet. Att locka fler duktiga personer att bli lärare är en ödesfråga för Sverige och därför måste vi börja satsa på våra lärare på riktigt. Och äntligen, äntligen har det blivit politisk korrekt att prata om att lärarna är avgörande för våra elever.

Vi lägger nästa år 3 miljoner extra till grundskolenämnden för att satsa på skickliga lärare på olika sätt och därigenom nå ökad måluppfyllelse och likvärdighet i Huddinges skolor. Vi ger också skolnämnderna i uppdrag att öka lönespridningen inom lärarkåren.

Förskolan spelar en viktig och stor roll i ett barns liv och vi Folkpartiet är glad över att vi nu äntligen ger Huddinges barn möjlighet till utökad tid i förskolan när deras föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga.

Utökad tid i förskolan gynnar framförallt barnen. Mer måste dock göras för att fler föräldrar ska få livet att gå ihop och därför är det riktade uppdraget till förskolenämnden att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid viktigt.

Affärer har öppet längre och längre, många av samhällets nödvändiga funktioner som polis och sjukhus måste vara tillgängliga dygnet runt och i dessa verksamheter arbetar föräldrar som inte alltid får vardagen att gå ihop. För dem kan barnomsorg på obekväm arbetstid vara avgörande för om de kan få det jobb de sökt eller få behålla sitt jobb.

Om fler ska tycka att Huddinge är attraktivt och vilja rekommendera vänner och bekanta att flytta hit, måste vi bland annat arbeta för att skapa många möjligheter till ett rikt kultur- och fritidsliv för Huddingeborna. Kultur- och fritidsförvaltningen får i år ett antal uppdrag i linje med detta. Huddinge har otroligt mycket fin natur, och denna måste vara tillgänglig för Huddingeborna, därför ska naturisar plogas och utomhusbaden vara inbjudande.

Men det är inte bara naturen som behöver göras mer tillgänglig - även kulturen behöver ett lyft. En mötesplats med stor potential är Fullersta gård. Nu när kulturen ska göras mer tillgänglig och känd för kommuninvånarna - då är det naturligt att vi utnyttjar den potential Fullersta gård har. Jag hoppas att vi genom att utveckla kulturen i allmänhet och Fullersta gård i synnerhet kommer att sätta kulturen på kartan i Huddinge - och kanske även sätta Huddinge på kartan inom regionens kulturliv.

Ett attraktivt Huddinge måste också ta väl hand om de som har det svårt. I årets mål och budget fokuserar vi på kvinnor med missbruk, ensamkommande flyktingbarn och barn i vårdnadstvister. Vilket stöd behöver kvinnor med missbruk och hur ser deras situation ut? Hur kan vi utveckla boendeformerna för ensamkommande flyktingbarn så att deras chanser i livet ökar? Och hur kan vi hjälpa fler barn som kommit i kläm i vårdnadskonflikter så att de far mindre illa? Socialnämnden får dessa svåra och viktiga uppdrag under året.

En attraktiv kommun måste även ha bra kommunikationer och jag hoppas att jag inte alltför många år till måste stå här i talarstolen och säga att det är nödvändigt att Södertörnsleden, spårväg Syd och Förbifarten byggs utan att jag kan få stryka bort dem en efter en från listan för att de har blivit verklighet.

En växande kommun behöver även bra strategier för att växa på ett hållbart sätt. Kollektivtrafikstrategin är ett exempel på en sådan. Att lägga mål om att de ska implementeras kan ju känns som att slå in öppna dörrar - men det är det verkligen inte eftersom de ställer våra tidigare arbetssätt på sin spets. Här krävs en ordentlig tankevända!

Bilen har under lång tid varit en självklar utgångspunkt i stadsbyggnadsplanering men nu byter vi perspektiv och säger att kollektivtrafik, cykel och gångvägar ska prioriteras först. Om vi verkligen menar allvar med att minska vår klimatpåverkan och vårt ekologiska fotavtryck så är detta vägen vi måste gå. Bilen kommer alltid finnas kvar men genom att göra det enklare och lättare att åka kollektiv eller att gå och cykla kan vi minska behovet av att använda bilen.

Mycket av det som jag hittills beskrivit är de flesta partier här i fullmäktige ganska överens om. Det vi inte är överens om är framförallt hur mycket som är vettigt att lägga på våra förvaltningar att hantera under ett år. Medan oppositionen lägger en mängd riktade och generella uppdrag försöker vi begränsa oss för att de uppdrag vi lägger ska få så stor effekt som möjligt och inte bara vara ett i mängden.

Oppositionen lägger till exempel förslag om genuspedagogik på alla förskolor. Jag tycker det är bra att vi har genuspedagoger i kommunen som hjälper till att jämställdhetsintegrera våra skolor och förskolor, och som ser till att vi uppmärksammar hur vi vuxna gör skillnad på tjejer och killar i vårt bemötande så vi kan ändra vårt beteende. Arbetet med detta går framåt och är en del av den ordinarie verksamheten. Och Demokrati- och mångfaldsberedningen har under detta år lagt i en högre växel för att följa upp arbetet.

Risken med alltför många uppdrag är att något prioriteras ned. Vad ska till exempel förskolenämnden välja om valet står mellan att hitta fler genuspedagoger och eller hitta fler män som vill arbeta i förskolan. Jag tycker att vi ska vara tydliga att 2013 är det fler manliga pedagoger som är prioritet. Då ökar chanserna att nå resultat.

Men det finns mer som skiljer oss partier åt. En sådan sak är vilka förutsättningar vi som kommun skulle ha beroende på vilken majoritet som sitter i riksdagen. Här i kommunen gör vi, som Daniel Dronjak-Nordqvist redogjort för, stora satsningar på att få unga i arbete med många olika lösningar vilket Socialdemokraterna här i Huddinge ställer sig bakom.

Samtidigt vill S nationellt dubblera arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år. Detta är inte bara ologiskt utan får så klart konsekvenser för kommunerna och i Huddinges fall skulle innebära kostnader på 39 miljoner enligt Riksdagens utredningstjänst. Med den lilla manövern skulle hela Socialdemokraternas utrymme på satsningar i nästa års budget vara som bortblåst. Tur att det inte är val i år!

En sak som Miljöpartiet föreslår dock skiljer sig inte ett dugg från mina och Folkpartiets värderingar. Nämligen att gömda och papperslösa barn ska få gå i skolan. Jag håller helt och fullt med detta och i Huddinge idag nekar vi inte dessa barn att gå i skolan om de kommer till våra skolor. Alla får en plats i en kraft.

Möjlighet ger vi dem - men RÄTT att gå i skolan kan vi tyvärr inte ge dem. Det ligger på riksdag och regering och där har Alliansen nått en överenskommelse med just Miljöpartiet om att ge barnen denna rätt. Dock dröjer lagen, vilket vi tycker är lika oacceptabelt som ni och därför kommer vi från kommunen att skicka en skrivelse till regeringen och tydligt påpeka att de måste påskynda arbetet så att de barn som finns i Huddinges skolor och som är papperslösa eller gömda även LAGLIGT ska ha en fristad i skolan.

Framsteg och utmaningar i Huddinges skolor

Måndags togs mål och budget för 2013 i kommunfullmäktige. Nedan är några av de reflektioner jag gjorde under debatten om skolan:

Budgetarbete handlar ju inte bara om att titta framåt. Vi måste också titta bakåt och fundera över vilken effekt mål vi satt tidigare har haft? Drev de utveckling i rätt riktning?

I grundskolan har vi de senaste åren arbetat hårt för att tydligt fokusera på kunskap. Och det har gett resultat. Även om inte meritvärdena har ökat dramatiskt har de sett över tid sakta men säkert ökat och två av de senaste tre åren har de varit högre än någonsin tidigare i Huddinge. Vi har legat på ett snitt över 211 poäng. Resultaten på de nationella proven förbättras också och framförallt leder det till diskussioner ute i våra skolor kring hur vi ska se till att alla elever får med sig de kunskap de behöver när de lämnar skolan. Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger som snittet i riket och ofta något över länssnittet.

Vi har satt upp mål om att fler ska få möjlighet att läsa modersmål. Andel elever som läser modersmål har ökat från 29% 2006 till 38% 2011 och vi har tagit krafttag för att nyanlända elever ska kunna få studiehandledning på sitt modersmål.

2006 satte vi stopp för anställning av obehöriga lärare. Det har gett effekt. Andel behöriga lärare har ökat från 79% till 83%.

Vi har skjutit till extra resurser i omgångar och resurserna till skolan har ökat konstant trots ekonomiska kriser. Idag ligger de en bra bit över rikets snitt och strax över länssnittet. Vi satsar på skolan.

De mål vi har satt upp har gjort skillnad och på det stora hela har Huddinges skolor hållit samma eller högre kvalitet som rikssnittet.

Dock finns det områden som inte går åt rätt håll. Likvärdigheten är ett sådant område och en utmaning vi delar med andra delar av Sverige. Här måste vi på allvar fundera över vad som behövs göras för att öka likvärdigheten och måluppfyllelse, vad fungerar och vad fungerar inte? Vi måste få detta klart för oss.

Vi måste också bli bättre på att möta alla elever i skolan. Både när vi själva granskar våra skolor och när Skolinspektionen kommit med sina rapporter kan vi se att våra skolor i alltför hög grad fokuserar på hur eleven ska förändra sig, och inte hur skolan ska förändra undervisningen för att den ska funka för fler elever. Här måste vi bli bättre. För fokuserar man på att eleven är ”fel” får åtgärderna inte resultat.

Vi måste förbättra arbetsron i skolan vilket vi gör genom att fokusera på ledarskapet, såväl i klassrummet som för hela skolan. De intendenter som vi i detta års budget börjar nu till hösten. Det kommer att ge rektorerna möjlighet att vara ute i klassrummen och coacha sina lärare. Detta skapar bättre förutsättningar för våra lärare och vi måste som jag sa i mitt inledningsanförande satsa på skickliga lärare. Det är skickliga lärare som avgör resultaten i skolan.

Men framförallt måste vi, för att förbättra skolan, vara uthålliga och enträget fortsatt ha kunskap i fokus. Vi får inte rusa åstad och lägga på en massa andra uppgifter på skolan. Skolinspektionen har nyligen varit här och granskat våra skolor och de delar vår bild av de utmaningar vi måste ta oss an. Vi har en hel del utmaningar - det kommer jag aldrig sticka under stol med. Men jag tar även med mig ett det utlåtande som Skolinspektionen gav oss. Vi är bättre rustade NU att förändra skolan till det bättre än vi var 2005 när de senast var här och inspekterade. Vi har en tydlig plan och en tydlig riktning i vilken arbetet drivs. Och vi kommer att få se ännu mer resultat.

Många vill starta skolor i Flemingsberg

Flemingsberg börjar bli känt i Stockholmsregionen för sin dynamiska miljö där forskning och vetenskap är ingående delar. Området växer och många nya bostäder, inte minst studentbostäder, planeras för de kommande åren. Utemiljön ska fräschas upp och bli mer inkluderande och fler företag ska kunna etablera sig i området. Nu har också friskoleanordnare börjat få upp ögonen för framtidens Flemingsberg: Fyra anordnare har under våren ansökt om tillstånd för att driva grundskolor i Flemingsberg vilket är fler än tidigare.

Det är kul att se att intresset hos andra aktörer växer för att vara med och bygga framtidens Flemingsberg. Flera nya friskolor vill etablera sig och bidra till den spännande miljö som växer fram här, vilket är positivt för hela området. Nu är det upp till Skolinspektionen att bedömma om de har förutsättningar att verkligen starta.