Huddingeelevernas meritvärde ökar igen!

Det genomsnittliga meritvärdet för Huddinges niondeklassare slår nytt högstarekord någonsin. Huddinge går därmed tvärtemot rikets trend med minskande meritvärden. Samtidigt ökar ännu en gång andelen elever med godkända betyg i minst 16 ämnen.

Med 211,3 poäng i genomsnittligt meritvärde placerar sig Huddinges elever bra jämfört med andra kommuner. Men även om det är glädjande att andelen behöriga till gymnasiet fortfarande är större än rikssnittet ser vi sedan förra året en liten minskning av andelen elever med gymnasiebehörighet. Vi behöver därför jobba ännu hårdare med ett tydligt kunskapsfokus i skolan.

Under året har grundskolan lagt fokus på förändringsarbetet i och med den nya skollagen och läroplanen som träder i kraft i höst. Den nya läroplanen, Lpo11, ger spetsigare verktyg för att utveckla kvalitetsarbetet med fokus på elevers kunskap.

Huddinge ligger i framkant vad gäller förberedelsearbetet, vilket vi är stolta över. Kopplat till detta utvecklingsarbete behöver ytterligare fokus läggas på analys och åtgärder när det gäller skillnader i resultat mellan och inom skolor.

Andra utvecklingsområden vi prioriterar för de kommande åren är till exempel att stärka kvaliteten i fritidshemmen, genom bättre utbildad personal. Vi vill också ge elever bättre möjlighet att kunna använda IT som verktyg i skolan, och därför förenklar vi nu för skolorna att installera trådlösa nätverk.

Årets pedagoger är ingen tävling

Årets pedagoger är ingen tävling. Årets pedagoger är ett sätt att uppmärksamma alla de lärare, förskollärare och andra pedagoger som varje dag gör ett fantastisk arbeta ute på våra skolor och förskolor. Vi vill lyfta fram det goda arbete som sker i Huddinge och för en kväll rulla ut röda mattan, bjuda på underhållning och låta våra duktiga lärare och pedagoger vara i fokus.

De som får årets pris har på ett eller annat sätt gjort skillnad och därigenom inspirerat andra. De har nominerats av sina chefer, kollegor, elever eller elevernas föräldrar för att uppmärksammas för sin insats. På så vis är förhoppningen bakom Årets pedagager större än att dela ut ett pris. Genom att uppmärksamma deras goda arbete vill vi sprida deras idéer och framgångsrika arbetssätt till fler skolor och förskolor i kommunen, så att vi ständigt utvecklas och strävar efter att bli bättre.


Insändaren publicerades i denna veckas Mitt i Huddinge.

Du är var du bor i?

Hittar mig själv i hyresgästtidningens undersökning om hur kommunalråd i Stockholms län bor. Artikelns utgångspunkt är att hur du bor påverkar din inställning i olika beslut. Och det är klart att ens olika erfarenheter i livet finns med i bakhuvudet när man tar beslut. Men att det faktum att det är få kommunalråd som hyr sina bostäder skulle göra dem mindre välvilligt inställda till att bygga fler hyresrätter tror jag är att dra förhastade slutsatser.

Som liberal anser jag att människor ska få välja själv vilken typ av boende som passar dem bäst. Olika perioder i livet kräver också olika boendeformer. Hyresrätter har sina fördelar och andra boendeformer har sina. Därför måste det finnas en blandning av samtliga boendeformer men även storlekar på boenden i våra olika bostadsområden. Och det ligger till grund för den bostadspolitik som vi inom Folkpartiet driver.

Och hur bor jag då? Jo, just nu i bostadsrätt men tidigare har jag bott i hyresrätt, villa, andra-hand och som inneboende...

Skola och skatt i fokus

Nu har den politiska inriktningen för de kommande åren presenterats och dessutom fått lite uppmärksamhet i Radio Stockholm. I reportaget vill oppositionen gärna ställa skolan mot framtida skattesänkningar men vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta på den inslagna banan och utveckla våra verksamheter men i den takt utrymme ges även sänka skatten.

En av de frågor jag brinner särskilt för i den politiska inriktningen är att barn till arbetslösa kommer att ges utökad tid i förskolan och att vi även kommer att titta på ge barn till föräldralediga denna möjlighet. En bra grund för våra barn läggs också genom en bra förskola, där varje barn blir sett och dess intresse för lärande tas till vara. Förskolan är viktig för våra barn. Det är deras social arena, där är deras vänner och där startar de sina kunskapsbana. För oss i Folkpartiet handlar detta framförallt om en kvalitetsfråga ur barnens synvinkel.

Självklart får även skolan stort utrymme i den politiska inriktningen. Det är reformernas tid i skolan just nu och det måste vi hantera på ett bra sätt så att alla goda nya delar i skollag och läroplan kommer våra elever till del.

Men ny skollag och ny läroplan är inte allt. Vi behöver i Huddinge vässa oss på flera områden. De program som vi, och många andra kommuner, använder i arbetet mot mobbing och i arbetet med att stärka våra elevers självkänsla har utvärderats av Skolverket och även om de till stor del fungerar väl så finns det inslag som behöver förändras och förbättras. Detta arbete är viktigt för att ge våra unga nycklar till social kompetens och trygghet att våga ge sig ut i okända miljöer.

En annan del i att stärka våra elever är att skolan tar ett steg in i framtiden. Ett stort projekt i kommunens skolvärld rör moderniseringen av den digitala infrastrukturen. Alla elever och skolpersonal ska ha tillgång till modern teknik som möjliggör en snabb och friktionsfri kommunikation. Alla kommunala grundskolor får nu till exempel möjlighet att installera trådlöst Internet till gagn för både elever och personal. Men vi behöver ta ytterligare krafttag för att skolan ska möta upp den verklighet som eleverna ska ut i efter plugget.

Fler som bloggar; Christian Ottosson, Folkpartiet Huddinge, Peter Andersson,

Kampen mot mobbning måste fortsätta

Ordet "mobb" är enligt Wikipedia ett ord med månghundraåriga anor som betyder något i stil med "den föränderliga, opålitliga hopen". Att mobba betyder följaktligen att "pöbla" eller "bråka i gäng eller grupper". Mobbning är således inget nytt fenomen, men arbetet mot sådana beteenden har definitivt stärkts i det svenska samhället under senare decennier.
Mobbning, kränkningar och trakasserier i skolans värld bryter ner självförtroenden och skapar ärr som för många sitter kvar och begränsar dem långt upp i vuxen ålder. Sådana kränkande beteenden är också svåra att komma åt för skolledare och vuxna, och mycket svåra att bearbeta för de barn som berörs. Idag ser dessutom vi tendenser att mobbning, utfrysning och elaka kommentarer flyttar ut från skolgårdarna och klassrummen och in på Internet, där de kan bli än svårare att se och uppmärksamma.

I dagarna släpptes Skolverkets senaste rapport med anknytning till skolornas likabehandlingsarbete. Rapporten granskar de vanligaste likabehandlingsprogram som används i Sveriges skolor, och listar de insatser som visat sig ha en bevisad effekt mot mobbning, trakasserier och andra kränkande beteenden. I rapporten fokuseras såväl elevers kränkande beteende mot andra elever som vuxnas kränkningar av elever eller barnens kränkningar av de vuxna.

Skolverket finner att inget av de granskade programmen (SET-programmet, Olweusmodellen, Farstamodellen m fl) kan sägas utgöra en tillfredsställande paketlösning i sig självt mot mobbning och kränkningar. Och även om stora delar av programmens åtgärder är bra kan vissa av åtgärderna som ingår i populära program till och med öka mobbningen! Åtgärder som inverkar skadligt på skolklimatet är sådana som skiljer ut och fokuserar på likabehandling och värdegrunder, t.ex. i form av särskilda lektioner för alla elever.

Sådana insatser som har positiv effekt är istället sådana som aktiverar hela skolan, personal och elever, som sker långsiktigt och som en naturlig del i all verksamhet, och sådana aktiviteter som bygger en god stämning och gemenskap på skolan. Personalen måste vidareutbildas kontinuerligt om olika typer av mobbning och kränkningar.
När ett fall av mobbning upptäcks måste samtliga inblandade tas om hand på olika sätt: den som utsatts, den/de som varit pådrivande, men också de som stått vid sidan av utan att göra något åt situationen. Ordningsregler och disciplinära strategier, vilka tagits fram i samarbete mellan elever, personal och föräldrar har en positiv effekt och måste tillämpas systematiskt.
Skolverkets rapport pekar på behovet av att hela skolan – lärare och annan personal, elever och föräldrar – strävar åt alla håll och ser likabehandlingsarbetet som en given del i alla verksamheter. Att bygga en inkluderande, trygghetsskapande och respektfull värdegrund gör man inte på en konferens en gång om året.

Huddinges skolor bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete med olika strategier som nu behöver utvärderas. Detta arbete behöver fortsätta, och systematiken i arbetet behöver stärkas vad gäller värdegrundsstärkande arbete och likabehandlingsplaner. I grundskolenämndens verksamhetsberättelse för 2010 märks till exempel att det bara är totalt 71% av eleverna i grundskolans senare del (årskurser 6-9) som uppger att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Detta skiljer sig också åt mycket mellan olika rektorsområden i kommunen, vilket tyder på att skolornas likabehandlingsarbete ligger i olika fas.

Skolverkets senaste rapport ger idéer för det fortsatta arbetet och ger oss möjlighet att jobba efter evidens istället för efter intuition. Arbetet med att systematisera och integrera likabehandlingsarbetet i verksamheten måste fortsätta och involvera all personal. Det behövs också ett tydligt fokus på sådana regler och rutiner som skapar ordning och arbetsro i skolan, liksom riktade insatser mot flickors respektive pojkars mobbning och utfrysning.

Det kan också vara tänkvärt att mobbning inte bara förekommer i skolans värld, utan kränkande beteenden är ett betydande samhällsproblem även bland vuxna i arbetslivet. Barbro Westerholm (FP) lade en motion i oktober 2010 om behovet av en nationell handlingsplan mot mobbning också i arbetslivet.

Läs mer om skolverkets rapport: Svd , DN, DN och Barnombudsmannen. Bloggar: Lotta Edholm