Vi behöver mer positiva nyheter från skolan

I veckans Mitt i Huddinge får skolan pryda framsidan och det är en positiv nyhets som lyfts fram. Vi behöver alla prata väl om skolan. Skolan är viktig och mycket av det som sker i skolan riktigt bra. Kul att Mitt i även väljer att lyfta Östra Grundskolan som exempel på skola om mycket målmedvetet arbetar för att ge alla elever den kunskap och de verktyg de behöver för framtiden.

Från plats 76 till 63 - Huddinge klättrar i kunskapsligan

Varje år ger SKL ut öppna jämförelser av grundskola på kommunnivå. Den jämförelse tycker jag är extra intressant är när man tittar på hur väl kommunerna lyckas med kunskapsuppdraget. Då väger man samman andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt andel elever som nått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9

I år klättrar Huddinge hela 13 placeringar från plats 76 till plats 63 av landets 290 kommuner. Och detta är en del i en mer långtgående trend av förbättrade kunskapsresultat i Huddinges skolor. Det mest avgörande är att fler når målen i alla ämnen  (82,2 procent 2014 jämfört med 80,5 procent under föregående år).

Vi arbetar målmedvetet arbete med att höja kunskapsresultaten i Huddinges grundskolor och det fungerar. Kunskapsresultaten har i princip oavbrutet ökat sedan vi tog över 2006. Det finns inga genvägar utan fokus på kunskap krävs och det är skickliga lärare är som är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska nå målen.

Huddinges mål är att ligga på topp 3 i Stockholms län. Dit ska vi nå eller som en av våra rektorer säger; "I min värld finns det ingen anledning att till att vi inte skulle kunna vara top10 (i Sverige). Alla förutsättningar finns. Nu handlar det om att göra mer av rätt saker. Vi ska bara inte fastna i resultaten utan se de som en värdemätare på att vi bedriver verksamheter som på alla plan är lärande".

Nobelpris till tidigare Huddingeelever för fossilfria transporter

Klimatutmaningen i fokus när jag och övriga partiers representater drabbade samman i en debatt häromveckan. Vad kan vi som kommun göra för att möta utmaningen? Mycket är svaret och mycket gör vi. Samordnade varutransporter, hög andel ekologiska mat i våra skolor, vandrande skolbussar istället för skjutsande föräldrar och miljöbilar i våra verksamheter. Listan kan göras lång.

På frågan om vilken rubrik vi vill läsa i Mitt i Huddinge i framtiden var svaret självklart för mig: "Nobelpris till tidigare Huddingeelever för fossilfria transporter". Morgondagens lösningar på dagens problem kräver en bra skola med kunskap och entreprenöriellt lärande i fokus. Då skapar vi möjligheter för våra elever att göra stordåd och stordåd behövs för att lösa klimatutmaningen.

Debatten sänds som Huddinge första pod och denkan man lyssna på här: http://www.huddinge.se/sv/bygga-bo-och-miljo/miljo-och-halsa/klimat-och-energiplan/earth-hour/ .

Läs, läs, läs med barnen

Häromdagen uppmärksammades en mycket oroväckande rapport i Sveriges radio. Andelen föräldrar som läser sagor högt för sina barn har på 10 år minskat från 74% till 35%. Stora delar av barnens ordförråd kommer just från högläsningen och därför är denna så viktig. Varför sagoläsandet har sjunkit är inte klart men man tror att det beror på att vardagen är hektisk för småbarnsföräldrarna.

Jag vet att livet som småbarnsförälder är hektiskt men jag tycker det är trist att föräldrar prioriterar ned läsningen. Det finns så annat som är mycket tråkigare som man kan prioritera ned: disken, tvätten eller som någon uttryckte det "man får helt enkelt lära sig leva med att vi är en sån där familj som har conrflakes på golvet". Sagostunden är ju dessutom mysig, billig (kostar gratis att låna på bibblan) och utbildande (vet massor om 5-åringensn stora intresse just nu: solsystemet, hur gator byggs och mäniskokroppen). Så läs, läs, läs med barnen!

Goda exempel och tydliga bilder av våra utmaningar leder oss framåt

Jag är ofta ute på praktik i Huddinges skolor och det finns otroligt mycket som är bra. Vi har många fantastiskt skickliga lärare som varje dag utmanar våra elever att nå lite längre än vad de egentligen trodde att de kunde. Och en av mina höjdpunkter under året är när jag får dela ut priset till årets pedagoger i Huddinge.

Våra rektorer och lärare har ett tydligt uppdrag från nämnden och det är att genom fokus på bättre kunskapsresultat utveckla undervisningen och skolans verksamhet. Och denna fokusering leder till resultat. Idag lämnar cirka 100 fler elever årskurs 9 med godkänt i alla ämnen än för 10 år sedan när våra kunskapsresultat låg på katastrofalt låga nivåer. Det är tack vare våra skickliga lärare!

Genom skriftliga omdömen, nationella prov och betyg vet vi hur våra elever ligger till och kan sätta in resurser i tid. Tack vare att vi genom de nationella proven fångar upp att det finns problem med läsförståelse och matematik i de yngre åldrarna kan vi rikta kompetensutvecklingen till att handla om matematik- och svenskaundervisningen i de tidiga åldrarna.

Genom att mäta resultaten synliggör vi behoven och utmaningarna och kan sätta in åtgärder så att ännu fler elever blir godkända i ännu fler ämnen. Om vi i Huddinge menar allvar med att vi ska ligga i topp 3 i länet vad det gäller kunskapsresultat så måste vi veta hur vi tar oss dit och då måste vi uppmärksamma såväl de goda exempeln som finns i Huddinge som de utmaningar vi har för att nå bättre resultat.

 

Duktig men lite tyst

Betyg från och med årskurs 4 ska utredas. Bra tycker jag. Betyg har blivit en så stor grej i Sverige, troligvis på grund av att de tagits bort och nu införs igen. Pratar jag med vänner och bekanta i andra länder förstår de inte varför vi i Sverige är så oroliga för att eleverna inte skulle klara av att få ett betyg i ung ålder. Deras barn klarar det, känner sig inte "stäpmlade för livet" och vet att skolan, föräldrarna och de själva kommer att jobba hårt för att de ska klara skolan med godkända betyg.

Själv fick jag betyg först i åk 8. Det kom som en chock, en kalldusch och en stor besvikelse. Min bild av hur det gick för mig i skolan var att jag var duktig men lite tyst. Det hade jag fått höra på varenda utvecklingssamtal jag varit på. I min värld vad det klart mer än cirka 3,0 i snitt - för man kunde väl inte dra av en massa för att jag var lite tyst - eller? Jag var ju duktig. Min uppfattning och skolans uppfattning av hur jag låg till var uppenbarligen inte densamma. Och att plugga ifatt i 8an var svårt. Betygen räckte till slut till det program jag ville in på men min självbild blev minst sagt tilltufsad.

Nu har jag egna barn, varav det äldsta går i just 4an. Snart ska vi ha utvecklingssamtal och jag vet att jag kommer ha en bättre blid av hur det går för honom i skolan än vad jag själv hade tack vare att vi har skriftliga omdömen numera. Men dessa säger ändå inte allt. Trots ganska många utvecklingssamtal för min son så har jag inte bild klar för mig om han "bara klarar" matten eller om han faktiskt är ganska bra på matte, osv. Information som jag faktiskt tycker är viktig för det påverkar såklart hur jag som förälder kan stötta och hjälpa honom i att forma sin framtid.

Läs mer:
DN, Helenes blogg, Rasmus liberal, Svd

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Innan jag fick förtroende att vara kommunalråd för Folkpartiet i Huddinge så jobbade jag på Unga Synskadades riksorganisation. En av de frågor vi arbetade mest med var tillgänglighetsfrågorna. Utgångspunkten var hela tiden att det är inte individen som är funktionshindrad utan ett otillgängligt samhälle som skapar funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar.

Att man som ung kille eller tjej med synnedsättning ska kunna få leva sitt liv som alla andra unga killar och tjejer utan att samhället genom bristande tillgänglighet skapar hinder. En sådan sak var skolböcker. Det var inte sällan som elever med synnedsättningar fick sina skolböcker betydligt senare än alla andra eftersom dessa inte fanns i lager och kunde skickas på beställning. Funktionsnedsättningen blev till ett funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet.

Unga Synskadades arbete ledde till stora förbättringar för elever med synnedsättningar. Böcker kom i allt större utsträckning i tid och alltfler elever med synnedsättning kunde hänga med i undervisningen på lika villkor med sina fullt seende klasskompisar.

Men vi arbetade inte bara praktiskt på detta sätt utan vi drev också på för en ny diskrimineringslagstiftning som skulle slå fast att bristande tillgänglighet faktiskt är diskriminering. Kan samhället arbeta bort hinder så ska samhället göra det! Och idag lägger ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) fram en proposition med just detta innehåll. Och även om jag vet att bland andra Unga Synskadade skulle vilja att man i lagförslaget skulle gå längre än vad man gör så är jag stolt över att vi nu äntligen i Sverige slår fast i lag att bristande tillgänglighet är diskrimingering.