Goda exempel och tydliga bilder av våra utmaningar leder oss framåt

Jag är ofta ute på praktik i Huddinges skolor och det finns otroligt mycket som är bra. Vi har många fantastiskt skickliga lärare som varje dag utmanar våra elever att nå lite längre än vad de egentligen trodde att de kunde. Och en av mina höjdpunkter under året är när jag får dela ut priset till årets pedagoger i Huddinge.

Våra rektorer och lärare har ett tydligt uppdrag från nämnden och det är att genom fokus på bättre kunskapsresultat utveckla undervisningen och skolans verksamhet. Och denna fokusering leder till resultat. Idag lämnar cirka 100 fler elever årskurs 9 med godkänt i alla ämnen än för 10 år sedan när våra kunskapsresultat låg på katastrofalt låga nivåer. Det är tack vare våra skickliga lärare!

Genom skriftliga omdömen, nationella prov och betyg vet vi hur våra elever ligger till och kan sätta in resurser i tid. Tack vare att vi genom de nationella proven fångar upp att det finns problem med läsförståelse och matematik i de yngre åldrarna kan vi rikta kompetensutvecklingen till att handla om matematik- och svenskaundervisningen i de tidiga åldrarna.

Genom att mäta resultaten synliggör vi behoven och utmaningarna och kan sätta in åtgärder så att ännu fler elever blir godkända i ännu fler ämnen. Om vi i Huddinge menar allvar med att vi ska ligga i topp 3 i länet vad det gäller kunskapsresultat så måste vi veta hur vi tar oss dit och då måste vi uppmärksamma såväl de goda exempeln som finns i Huddinge som de utmaningar vi har för att nå bättre resultat.

 

Duktig men lite tyst

Betyg från och med årskurs 4 ska utredas. Bra tycker jag. Betyg har blivit en så stor grej i Sverige, troligvis på grund av att de tagits bort och nu införs igen. Pratar jag med vänner och bekanta i andra länder förstår de inte varför vi i Sverige är så oroliga för att eleverna inte skulle klara av att få ett betyg i ung ålder. Deras barn klarar det, känner sig inte "stäpmlade för livet" och vet att skolan, föräldrarna och de själva kommer att jobba hårt för att de ska klara skolan med godkända betyg.

Själv fick jag betyg först i åk 8. Det kom som en chock, en kalldusch och en stor besvikelse. Min bild av hur det gick för mig i skolan var att jag var duktig men lite tyst. Det hade jag fått höra på varenda utvecklingssamtal jag varit på. I min värld vad det klart mer än cirka 3,0 i snitt - för man kunde väl inte dra av en massa för att jag var lite tyst - eller? Jag var ju duktig. Min uppfattning och skolans uppfattning av hur jag låg till var uppenbarligen inte densamma. Och att plugga ifatt i 8an var svårt. Betygen räckte till slut till det program jag ville in på men min självbild blev minst sagt tilltufsad.

Nu har jag egna barn, varav det äldsta går i just 4an. Snart ska vi ha utvecklingssamtal och jag vet att jag kommer ha en bättre blid av hur det går för honom i skolan än vad jag själv hade tack vare att vi har skriftliga omdömen numera. Men dessa säger ändå inte allt. Trots ganska många utvecklingssamtal för min son så har jag inte bild klar för mig om han "bara klarar" matten eller om han faktiskt är ganska bra på matte, osv. Information som jag faktiskt tycker är viktig för det påverkar såklart hur jag som förälder kan stötta och hjälpa honom i att forma sin framtid.

Läs mer:
DN, Helenes blogg, Rasmus liberal, Svd

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Innan jag fick förtroende att vara kommunalråd för Folkpartiet i Huddinge så jobbade jag på Unga Synskadades riksorganisation. En av de frågor vi arbetade mest med var tillgänglighetsfrågorna. Utgångspunkten var hela tiden att det är inte individen som är funktionshindrad utan ett otillgängligt samhälle som skapar funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar.

Att man som ung kille eller tjej med synnedsättning ska kunna få leva sitt liv som alla andra unga killar och tjejer utan att samhället genom bristande tillgänglighet skapar hinder. En sådan sak var skolböcker. Det var inte sällan som elever med synnedsättningar fick sina skolböcker betydligt senare än alla andra eftersom dessa inte fanns i lager och kunde skickas på beställning. Funktionsnedsättningen blev till ett funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet.

Unga Synskadades arbete ledde till stora förbättringar för elever med synnedsättningar. Böcker kom i allt större utsträckning i tid och alltfler elever med synnedsättning kunde hänga med i undervisningen på lika villkor med sina fullt seende klasskompisar.

Men vi arbetade inte bara praktiskt på detta sätt utan vi drev också på för en ny diskrimineringslagstiftning som skulle slå fast att bristande tillgänglighet faktiskt är diskriminering. Kan samhället arbeta bort hinder så ska samhället göra det! Och idag lägger ansvarig minister Erik Ullenhag (FP) fram en proposition med just detta innehåll. Och även om jag vet att bland andra Unga Synskadade skulle vilja att man i lagförslaget skulle gå längre än vad man gör så är jag stolt över att vi nu äntligen i Sverige slår fast i lag att bristande tillgänglighet är diskrimingering.

Lågstadielyft

Det är i de yngre åldrarna vi lägger grunden. Om våra elever inte kan läsa, skriva och räkna på en tillräckligt hög nivå när de lämnar årskurs tre kommer de att ha svårare att klara resten av sin skolgång. Ju äldre eleverna blir desto mer avancerad är den kunskap och de förmågor de behöver ta till sig och sitter då inte grunderna blir det svårt att hänga med. Därför är regeringens satsning på ett lågstadielyft mycket välkommet. I reda pengar innebär det ett permanent statsbidrag på 2 miljarder kronor från och med 2015, och pengar ska gå till att höja kvaliteten på undervisningen i de lägre årskurserna. Det räcker till exempel till 4000 nya lågstadielärare eller möjlighet att minska klasserna med 4-5 elever per klass. För Huddinges del borde det innebära ett tillskott på cirka 20 miljoner från och med nästa år.

En annan del i lågstadielyftet som är minst lika viktig som resurstillskottet är att det utreds hur förskoleklassen ska bli obligatorisk. Alla vet hur nyfikna och vetgiriga 6-åringar är och istället för som nu gå ett år i förskoleklass, eller nollan som den kallas bland barnen, så får man börja i skolan ”på riktigt”. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk så är jag övertygad om att vi kommer ta ett stort kliv fram mot en mer likvärdig skola.

Läs mer om regeringens lågstadielyft på: http://www.dn.se/valet-2014/regeringen-satsar-stort-pa-sma-klasser/

Miljardinvesteringar i nya och gamla skolor i Huddinge

Huddinge växer och tre nya skolor kommer att byggas inom den kommande femårsperioden. Samtidigt fortsätter renoveringen av de äldre skolorna i kommunen med fokus på bra arbetsmiljö för elever och lärare. Sammantaget gör detta att kommunen kommer att investera cirka en miljard kronor i skollokaler de kommande fem åren. Behovet av nya skolplatser är stort i Huddinge och vi arbetar under högtryck för att fler skolor ska bli klara så snart som möjligt. 1500 nya skolplatser i Kästa, Glömsta och centrala Huddinge kommer de 3 nya skolorna bidra med.

Det är inte bara nya skolor som behövs utan äldre skolor behöver också rustas upp. Vi har en hel del skolor från 50, 60- och 70-talet som nu behöver genomgripande renoveringar för att ventilation, tillgänglighet och arbetsmiljö för elever och lärare ska hålla måttet. Ur klimatsynpunkt är renoveringarna viktiga eftersom vi genom bättre klimatskal sänker energiförbrukningen för skolorna.

Fakta nya skolor och skolrenonveringar:
Byggnation av en ny skola i Kästa påbörjades våren 2103 och den kommer att stå klar 2015. Våren 2014 kommer byggnation av en ny skola i Glömsta påbörjas för färdigställande 2016 och en ny skola i Solgård utreds med målet att tas i drift 2018. Sammanlagt investeras dryga 700 miljoner i nya skolor.

Kvarnbergsskolan renoveras under 2015/2016 till en beräknad investeringskostnad på 187 miljoner. Edboskolans matsal har byggts ut och köket kommer att renoveras under 2014/2015.

Vidare utreds Stenmoskolans, Utsäljeskolans och Tomtbergaskolans renoveringsbehov och akustikförbättringar i befintliga skolors slöjd-, musik- och idrottssalar genomförs på sex skolor.

Sedan 2011 har den nya Rosenhillskolan tagits i bruk. Vid Segeltorpsskolan och Trångsundskolan har både nybyggnation och stora renoveringar genomförts. Snättringeskolan har fått en ny matsal och Hörningsnässkolans kök har renoverats för att kunna fortsätta att vara tillagningskök.

Se nyhetsinslag i ABC.

Är byggbar mark slut i Stockholmsregionen?

Ja, i alla fall om man ska tro Handelskammaren som presenterat en rapport över tillgången tillmark för framtida bostäder. Bostadsbyggande står ofta i konflikt med riksintressen som skydd av natur och fornminnen och reservat för vägar menar de. Ett område som de lyfter fram där man borde ompröva beslut om naturreservat är på Masmoplatån i Huddinge.

För ett par år sedan beslutade fullmäktige att stora delar av Masmoplatån skulle ingå i Gömmarens naturreservat. Folkpartiet drev hela tiden på för att den del av Masmoplatån där det idag finns en outnyttjad T-baneuppgång skulle bevaras för framtida bostadsbyggande. En del av de mål vi har i kommunen står i konflikt med varandra. Bygga bostäder i kollektivtrafiknära områden kontra bevara naturområden är ett exempel. Tack vare Folkpartiet är dock dörren inte helt stängd för framtida bostäder på Masmoplatån.

Mer likvärdighet med statlig skola

Man kan ju undra varför jag som ansvarig för grundskolan i Huddinge vill förstatliga skolan. Klarar inte Huddinge det uppdraget själva? Jo det gör vi ganska bra men det finns ett antal problem med att skolan ligger under kommunala politiker och tjänstemäns ansvar. Några av dessa lyfter Lewin fram i den utredning som han presenterat idag under namnet "Staten får inte abdikera - om kommunaliseringen". I utredningen belyser han alla de olika reformer som ledde till att 290 kommuner var tvungna att uppfinna sina egna hjul vilket har lett till att skolans förutsättningar ser så olika ut i Sveriges avlånga land. Det tydligaste exemplet är nog att det kan skilja så mycket i skolpeng mellan två till synes liknande kommuner.

En anledning till att Huddinge klarar sig bra är att vi är en stor kommun som har resurser att avsätta för utveckling och forskning inom skolan. När den nya läroplanen och kursplanerna beslutades hade vi möjlighet att ha implementeringsansvariga inom varje ämne för att arbeta med hur vi når en likvärdig bedömning samt utveckling av undervisningen med avstamp i dessa nya styrdokument. För en mindre kommun kan detta vara svårt, särskilt när man samtidigt kanske brottas med att behöva lägga ner skolor.

Förstatligande är ingen quick-fix som kommer att lösa allt men jag tror att det är rätt väg att gå om vi menar allvar med en mer likvärdig skola.

Läs mer:
SVT, Lotta Edholm, DN, Folkpartiet Huddinge