Kommunhus eller kontorshus?

Kommunfullmäktige har nu tagit ett stort kliv framåt i frågan om ett nytt kommunhus och beställt en förstudie av ett sådant. Det innebär en fördjupad studie kring förutsättningarna för att bygga ett sådant vilken ska ligga till grund för ett eventuellt beslut om beställning av detsamma. Det är ganska uppenbart att inget parti är speciellt förtjust i att behöva investera i ett nytt kontorshus för den kommunala administrationen men den utredning hittills gjorts visar att det inte nödvändigtvis kommer att bli billigare på sikt att sitta kvar i nuvarande lokaler. För mig, och Folkpartiet, är det viktigt att ett eventuellt nytt kommunhus inte bara blir ett kontorshus utan ett hus som är tillgängligt för Huddingeborna. För oss innebär det man även ska passa på att bygga in ett nytt huvudbibliotek och möjligheter för Huddinges kulturliv i det nya huset. Nuvarande lokalar för, framförallt scenkonsten, i Huddinge är omoderna och inte alltid funktionella. Hur många vet till exempel var "Aulan" ligger och hur mycket verksamhet kan man egentligen ta del av där?

Min vision för ett nytt kommunhus om ett sådnat nu ska byggas är att man ska kunna besöka kommunhuset på helger och kvällar för att kunna se kulturskolans elever uppträda, Huddingerevyn spelas eller något annat arrangemang som faller en i smaken. Att man samtidigt som man handlar i Huddinge centrum kan smita in och låna en bok eller koppla av med en tidning. Att man enkelt och lätt ska kunna ställa frågor om bygglov, föreskoleplaceringar eller vad man nu är intresserad av även utanför kontorstid. Om vi får till dessa funktioner i kommunhuset så bygger vi verkligen ett kommunhus och inte bara ett kontorshus, och det skulle kunna motivera en sådan stor investering.

"All time high” igen för Huddingeelevernas betygssnitt

Återigen når Huddingeeleverna det högsta genomsnittliga meritvärdet någonsin för kommunen. Betygssnittet för de niondeklassare som gick ut från Huddinges kommunala skolor i våras låg på 217,1. Tidigare högsta genomsnittliga meritvärdet var vårterminen 2012, då det låg på 212,7. Även andelen som är godkända i minst 16 ämnen ökar medan andel med behörighet till yrkesprogram ligger på samma nivå som tidigare år.

Det är mycket glädjande att den långsiktiga trenden med förbättrade kunskapsresultat för våra elever håller i sig. Särskilt glädjande är att pojkarnas resultat nu förbättras och att nästan 3 procentenheter fler når målen samt att pojkarnas meritvärde i snitt har ökat med 6 poäng. Den skola som har högst genomsnittligt meritvärde i Huddinge är i år Vistaskolan (232,8) tätt följd av Kungsklippeskolan (229,7). Högst andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram har Källbrinkskolan där 100 procent av eleverna blev behöriga.

 Den skola som förbättrat sitt meritvärde mest i kommunen är Annerstaskolan, som ökat med hela 35 meritpoäng samtidigt andelen behöriga till yrkesprogram ökar med 11 procentenheter. De flesta skolor uppvisar bra resultat men några har större utmaningar än andra. Vi måste arbeta ännu intensivare för att få en mer likvärdig skolgång för alla Huddingeelever så att fler når kunskapsmålen och blir behöriga till gymnasiet.

Vem vill du ska styra Huddinge?

Visst känner du någon person du tror skulle göra en bra insats som förtroendevald? Någon som du gärna skulle ha som din representant i kommunen eller i landstinget? Någon som tillsammans med oss kan lyfta Huddinge och och skapa ett mer liberalt samhälle?

Ta då chansen och nominera till Folkpartiets valsedel!

1. Fundera på vem eller vilka du vill föreslå

2. Lämna dina förslag via www.folkpartiet.se/huddinge före 14 september.

3. Vi kontaktar dem du föreslår

Mer information hittar du på  www.folkpartiet.se/Huddinge

Välkomna tillbaka till skolan!

Idag är det skolstartsdag i Huddinges grundskolor. Många pirriga 6-åringar gör sin första skoldag. Kompisar som inte setts under sommaren möts igenom och en nytt läsår med nya utmaningar och ny kunskap väntar. Jag välkomnar alla våra härliga elever tillbaka och hoppas ni ska få ett riktigt bra skolår.

Nytt för det här skolåret är också att två nya skolor öppnar. Den ena är Internationella Engelska skolan som har klasser från årskurs 6 och uppåt och ligger på Regulatorvägen i Flemingsberg. Den andra är Skapaskolan som ligger på Gamla Stockholmsvägen i Glömsta och som börjar med förskoleklass och upp till femman. Jag har haft förmånen och besöka båda skolorna den senaste veckan och är imponerad över hur snabbt de har lyckats få till så väl lokaler som lärare och allt annat som hör en skola till. Jag hälsar dem välkomna till Huddinge och önskar dem lycka till.

Christer Holger, grundare av Skapaskolan utanför skolan.

 

Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska skolan och jag.

Vägen mot en jämställd skola

Häromdagen debatterade vi ett förslag om teknikkurser för flickor på sommarlovet i kommunfullmäktige. Jag har inget emot om en skola i Huddinge skulle anordna sommarkurser i teknik för flickor men jag vill inte heller från fullmäktige lägga det uppdraget på skolan. Den enkla anledning är att jag är rädd för att det blir ännu ett projekt som dör projektdöden. Det är alldeles för lätt att istället för att systematiskt arbeta med jämställdhetsfrågorna varje dag i våra klassrum slå sig till ro med att vi har gjort en sommarkurs för flickor. Delegationen för jämställdhet i skolan slår fast att många goda intentioner i form av projekt, som  t ex sommarskolor för flickor i teknik, sällan har lett till att man på riktigt har dragit några lärdomar och förändrat kärnverksamheten.

Jag vill att vi ska arbeta på ett systematiskt sätt med jämställdhetsfrågorna och det arbetet pågår. Skolledare samt  35 arbetslag har genomgått genusutbildning, i vårt systematiska kvalitetsarbete analyserar vi såväl kunskapsresultaten som resultaten på elevenkäten utifrån kön och vi har genuspedagoger anställda för att hjälpa oss arbeta med dessa frågor på ett professionellt sätt. Och inom kort kommer även våra studie- och yrkesvägledare genomgå genusutbildning.

Jag vill att våra rektorer och lärare ska titta på elevernas resultat och fråga sig själv; Varför har tjejerna på min skola högre betyg än killarna i hemkunskap – beror det på att de kan mer eller beror det på en föreställning av vad killar och tjejer borde kunna? Varför har killarna högre betyg än tjejerna i idrott? Varför ligger killarna alltid sämre till på nationella proven i läsning? Hur arbetar vi för att killar och tjejer ska motiveras och inspireras till att prestera bra i alla ämnen? Vad ska vi ändra på inför hösten för att vår undervisning ska bli mer jämställd?

Jag tror det är viktigare att våra lärare och rektorer sysslar med detta istället för att arrangera sommarkurser. Målet är ju att den ordinarie teknikundervisningen ska vara så pass bra att fler tjejer och killar vill bli ingenjörer i framtiden.

Lärarna prioriteras i 2014 års budget

I skolan ger vi barn och unga de kunskaper och färdigheter de behöver för att klara vuxenlivet. Det är det bästa vaccinet mot hamna snett i framtiden. Och det viktigaste vi kan göra för att se till att våra elever når målen är att anställa riktigt skickliga lärare. Särskilt gäller detta för de elever som har svårast att nå målen. För att kunna rekrytera riktigt skickliga lärare krävs det att vi är en attraktiv arbetsgivare som satsar på våra lärare. Då måste våra skolor vara attraktiva att söka sig till, möjligheten till karriärvägar finnas och sist men inte minst man måste som skicklig lärare märka även i lönekuvertet att vi uppskattar deras arbete.

 

Det är därför bra att vi i nästa års budget pekar ut lärarna som prioriterade med en högre generell uppräkning än övriga och det är bra att vi redan 2012 och i år har tillfört mer pengar så att lärarnas högre löner inte ska gå ut över andra viktiga prioriteringar inom skolan. Skickliga lärare höjer våra resultat och vi måste svara upp och höja deras löner.

Gymnasieskolan behöver en gräddfil

Igår beslutade Kommunförbundet i Stockholms län uppräkningen av skolpengen till gymnasierna inför 2014. Vi i Folkpartiet ville ha uppräkning på 3 procent. Tyvärr fick vi inte med oss Moderaterna och Socialdemokraterna på detta utan de enades om en uppräkning på 2,3%. De är rädda för att gymnasieskolan ska få en gräddfil jämfört med andra kommunala verksamheter men vi menar att det är just det gymnasieskolan behöver efter de senaste åren då gymnasieskolorna i regionen fått en mycket låg uppräkning trots att läraravtalen har landat på rekordnivåer.

 

Stockholms län står inför en lärarbrist i länet inom ett par års tid. Nationellt sett kommer det enligt SCB finnas en brist på 46500 lärare inom åtta år och behovet av nya lärare kommer framförallt vara i växande storstadsregioner. Om vi menar allvar med att öka läraryrkets attraktivitet och status så måste vi skicka en tydlig signal till kommunerna att gymnasieskolan är prioriterad. Då är uppräkningen av programpriserna på 2,3 procent inte tillräcklig.

 

Så kan det inte fortsätta då vi vet att viktigaste för att våra elever ska nå resultaten i skolan är att vi har skickliga lärare som undervisar dem. Allra viktigast är de skickliga lärarna för de elever som har svårt att nå målen. När andra partier lovar runt och håller tunt om att satsa på lärarna vill vi gå från ord till handling och visa även i lönekuvertet att skickliga lärare uppskattas och ska premieras. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en vettig uppräkning av skolpengen till gymnasierna även i fortsättningen.