Varför kryssa ett kommunalråd i riksdagsvalet?

Under mina år som kommunalråd med ansvar för skolan har jag upptäckt en del saker jag vill förändra som jag inte kan förändra på lokalt plan. De tre viktigaste är att förstatliga skolan, vässa socialtjänsten och ett nytt lärarlyft med fokus på elever i behov av särskilt stöd.

Förstatliga skolan. Hur kan man som kommunalråd med ansvar för skola vilja det? Jag är kommunalråd i en stor kommun med mycket resurser till skolutveckling. Jag har dock kollegor som jag träffar ibland som verkar i små kommuner, och en del stora med, som har svårt att prioritera skolutveckling. Det finns kommuner som inte söker pengar för skolutveckling eftersom man missar det då den enda skolans rektor även är kommunens utbildningschef och socialchef. En likvärdig skola kräver en vettig styrning och långt ifrån alla 290 kommuner i mäktar inte med uppdraget på ett tillräckligt bra sätt.

Vassare socialtjänst. Som ansvarig för skolan kan jag ge föräldrar som bryter mot skolplikten, dvs inte skickar barnen till skolan, vite. Socialnämnden har inte samma befogenhet. Den, i princip, enda tvingande åtgärden är tvångsplacering vilket är ett stort ingrepp i en individs liv som man självklart inte vill ta till i onödan. Socialtjänsten borde ha fler tvingande åtgärder. Föräldrar som upprepat inte kommer på möten kring sina barn eller som förvägrar sina barn viktiga insatser kanske borde kunna ges viten. Inom skolan vittnar vi allt för ofta hur socialtjänsten inte kan ge det stöd barnet/eleven behöver runt sig för att föräldrarna inte vill samarbeta. Det är dags för en vassare socialtjänst – för barnens skull.

Lärarlyft med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Jag vill gärna se att nästa lärarlyft i Sverige är just ett lärarlyft om ledarskapet i klassrummet, om pedagogiska verktyg för att arbeta inkluderande, om vad olika funktionsnedsättningar innebär och hur upptäcker vad som ligger bakom beteende hos elever som på olika sätt utmanar skolans arbetssätt. I Huddinge håller vi på att med detta genom Huddinge know-how men jag tycker att alla lärare (och elever) har rätt till det.

Jag står på plats 21 på Folkpartiets lista vilket är ganska långt ner och jag har mer att göra i Huddinge innan jag är klar. Men mitt mål är ändå att DU ska tycka att de frågor jag skrivit om ovan är så pass viktiga att du skulle kunna tänka dig att kryssa mig i riksdagsvalet för det ger mig råg i ryggen att fortsätta driva på för att de ska bli verklighet. Så tycker du som jag? Kryssa 21 på Folkpartiets lista i riksdagsvalet!

Huddinge klättrar i Årets skolkommun

Huddinge klättrar i Lärarförbundets årliga rankning Årets Skolkommun från plats 207 år 2013 till 161 år 2014. Förklaringen till Huddinges lyft är bl. a. högre poäng i rankningens indikatorer för lärartäthet, lön, andel godkända elever och förbättrade meritvärden för elever i åk 9. Även indikatorer för friska lärare och resurser till skolan ökar i 2014 års rankning.

 Detta är resultatet av vårt fokuserade arbete på höga kunskapsresultat, mer resurser och fler skickliga lärare i Huddinges skolor. Vi kan se att de ansträngningar som gjorts börjar ge utdelning genom högre betygssnitt för elever och lärarna trivs bättre. Av 14 indikatorer som rankningen mäter har 11 ett starkare resultat 2014 jämfört med 2013.

Ytterligare en skola börjar byggas

Nu har bygget av nya Glömstaskolan i Huddinge kommit igång på riktigt. Skolan, som, kommer att stå färdig hösten 2016, är den femte skolbyggnaden i Huddinge som byggs enligt märkningen miljöbyggnad. Glömstaskolan kommer att ta emot elever från förskoleklass upp till år 9.

Behovet av nya skolplatser är stort och vi arbetar under högtryck för att fler skolor ska bli klara så snart som möjligt. Glömstaskolan kommer att innebära 720 nya platser i ett av Huddinges tillväxtområden. Den kommer att ha en mycket ljus modernt utformad planlösning med anpassningsbara rum. Det kommer att bli en skola med i stort sett helt korridorfri läromiljö vilket öppnar möjligheter.

I Glömstaskolan kommer det även att finnas en mötesplats för unga och möjlighet för kulturskolan att bedriva verksamhet. Inom kort kommer även beslut tas om en fullstor idrottshall för att täcka såväl skolans som idrottslivets behov.

Jag gillar inte betyg.

Det deklarerade äldsta sonen, när han gick i fyran, efter att ha tittat på Lilla aktuellt där de pratat om att att Folkpartiet föreslår betyg från åk 4. Varför undrar jag. Det verkar vara så jobbigt svarar sonen, jag vill bara slappa och inte hålla på och bry mig om att plugga hela tiden. Jag biter mig i tungan för att inte ge honom hela föreläsningen om att "man måste faktiskt anstränga sig om man vill bra på något och jag köper inte den där slappa attityden till skolan" - igen.

Sedan går det några dagar. Det är dags för utvecklingssamtal i skolan. Sonen ligger ok till. Han kommer att nå målen i alla ämnen. Han är nöjd, jag är nöjd och läraren är nöjd. På väg hem frågar han: mamma, jag vet att jag kommer att klara målen men hur bra är jag på matte egentligen, är jag medelbra eller jättebra? Jag förklarar att om han hade fått betyg så hade vi fått ännu tydligare information om vad han är riktigt bra på och vad han behöver jobba lite mer med. Jaha, svarar sonen. Då vill jag ju ha betyg.

Betyg ska inte användas till att stämpla elever. Det ska användas till att visa föräldrarna vad de är bra på och vad de behöver öva mer på. Då kan man som förälder förstärka det som de är bra på och se till att de övar mer på det som de behöver öva på. Men framförallt är betyg en tydlig signal om det finns behov av särskilt stöd. Och ju tidigare stöd sätts in desto bättre.

Läs mer; DN, Folkpartiet

Bättre skolreslutat igen!

Sommarlovet är här och nu även solen och den trevliga nyheten att Huddinges elever återigen slagit betygssnittet för kommunen och nu ligger nu på 221,6 (jämfört med 216,9 2013). Även andelen som är behöriga till ett yrkesprogram ökar med nästan en procentenhet till 89,7%

Det är självklart mycket hårt arbete av våra skickliga lärare som ligger bakom de fortsatt förbättrade kunskapsresultaten. Vi har aktivt arbetet med att våra lärare ska få fokusera mer på undervisningen och eleverna och mindre på annat kringarbete och det ger nu resultat i såväl mer nöjda lärare som bättre resultat för eleverna.

De flesta skolor uppvisar bra resultat men några har större utmaningar än andra. Vi måste fortsätta att arbeta för att få en mer likvärdig skolgång för alla Huddingeelever så att fler når kunskapsmålen och blir behöriga till gymnasiet.

Vill du läsa mer så kolla på http://fphuddinge.se/hogsta-betygssnittet-nagonsin-huddinges-skolor/

Trevlig sommar!

Lärarens betydelse

Jag umgicks med några vänner under helgen och kom att tänka på en berättelse som jag skrev till #Skolvårens julkalender i vintras. Bakom lucka 21 kunde man hitta mig. En annan mycket läsvärd lucka på samma tema är nummer 20 där Hjärnkontoret-Beppe skrev som sina upplevelser av skolan.

Här är min berättelse:

Jag minns min tid i skolan som mestadels ljus men precis som för de flesta hade den sina toppar och dalar. Mitt favoritämne var matematik och på låg- och mellanstadiet gick det som en dans. Jag var en sådan där elev som plöjde matteböcker på löpande band och ständigt ville ha nästa bok. På högstadiet nådde mitt matteintresse en ny nivå. Lärarna på låg- och mellanstadiet hade ju varit generalister och nu helt plötsligt fick vi en lärare som var specialist på just matte.

Jag valde ofta bort att använda de formler och uträkningar som det stod i boken att man skulle använda. Istället ville jag resonera kring och fundera ut hur man kunde komma fram till resultaten på olika sätt. Det var viktigt för mig att förstå varför svaret på ett tal blev just det svaret och vad det skulle kunna användas till. Min lärare uppmuntrade detta och lät mig lösa uppgifterna på olika sätt och mitt intresse bara växte och växte och jag fick fler och svårare uppgifter att lösa. Sedan gick han i pension och vi fick en ny lärare i åttan. Han lät mig inte räkna ut uppgifterna på andra sätt än de som matteboken hänvisade till.  Jag protesterade och gjorde på mitt sätt och även om jag kom fram till rätt svar så fick jag fel eftersom jag använt ”fel metod”. Mitt intresse för matte försvann och hemma blev den en massa konflikter när läxorna skulle göras, för att inte tala om alla konflikter jag hade med den nya läraren som inte kunde förklara hur formlerna fungerade och vad det skulle vara bra för att lära sig räkna ut tal med hjälp av dem.

Jag lämnade nian med godkänt i matte men med ett stukat intresse och började på humanistiskt linje. Som tur var träffade jag där på en ny mattelärare som återuppväckte mitt intresse. Precis som läraren i sjuan så uppmuntrade han oss till att förstå varför vi skulle lära oss matematik, vad vi skulle ha den till och vad det fanns för resonemang bakom formlerna. Det slutade med att jag, och flera andra i humanistklassen, läste till och med E-kursen i matematik och mitt specialarbete var att ta fram formler för hur man räknade ut area och omkrets på ”hjulbenta” och ”kobenta” trianglar.

Lärares kunskap i ämnet, skicklighet att undervisa och engagemang i att lära ut är avgörande för att elever ska kunna inhämta den kunskap som vi genom skolan vill ge dem. Skolvåren ställer frågan ”Varför Skola?” – det är en mycket relevant fråga. Framförallt är vi skyldiga att svara våra elever på varför den här kunskapen är något som de behöver i framtiden. När skolan blir på riktigt och inte bara inläsning till nästa prov det är då vi lär för livet. Skickliga lärare är nyckeln till detta.

Lat, stökig, konstig och bråkig

...är några av de beskrivningar som ett gäng elever berättar för mig att de har stött på under sin skoltid. Ofta åtföljt av: Du måste skärpa dig!

Dessa elever går nu på en folkhögskola i en klass för elever med Aspergers syndrom. De flesta har sent under sin skoltid fått veta att det som gör att de upplevts som lata, stökiga, konstiga eller bråkiga beror på det faktum att de har Aspergers och att omgivningen har utgått ifrån att de inte har det. De har kämpat med att förstå sig själva och varför de fungerar som de gör och omgivningen har visat alltför lite förståelse för dem.

Alla elever som upplevs som lata eller bråkiga har inte Aspergers och vissa elever behöver säkert "skärpa sig" men när skolan inte har tillräckligt med kunskap om hur t ex Asperers symptom yttrar sig och därför missar vad elevens beteende beror på är det skolan som behöver "skärpa sig".

Och om skolan ska kunna "skärpa sig" behövs kunskap. Kunskap om hur olika funktionsnedsättningar fungerar, kunskap om hur man bemöter elever med olika funktionsnedsättningar och kunskap om hur man arbetar med inkludering.

Jag vill gärna se att nästa lärarlyft i Sverige är just ett lärarlyft om ledarskapet i klassrummet, om pedagogiska verktyg för att arbeta inkluderande, om vad olika funktionsnedsättningar innebär och hur upptäcker vad som ligger bakom lat, stökig, konstig och bråkig.