Lärarens betydelse

Jag umgicks med några vänner under helgen och kom att tänka på en berättelse som jag skrev till #Skolvårens julkalender i vintras. Bakom lucka 21 kunde man hitta mig. En annan mycket läsvärd lucka på samma tema är nummer 20 där Hjärnkontoret-Beppe skrev som sina upplevelser av skolan.

Här är min berättelse:

Jag minns min tid i skolan som mestadels ljus men precis som för de flesta hade den sina toppar och dalar. Mitt favoritämne var matematik och på låg- och mellanstadiet gick det som en dans. Jag var en sådan där elev som plöjde matteböcker på löpande band och ständigt ville ha nästa bok. På högstadiet nådde mitt matteintresse en ny nivå. Lärarna på låg- och mellanstadiet hade ju varit generalister och nu helt plötsligt fick vi en lärare som var specialist på just matte.

Jag valde ofta bort att använda de formler och uträkningar som det stod i boken att man skulle använda. Istället ville jag resonera kring och fundera ut hur man kunde komma fram till resultaten på olika sätt. Det var viktigt för mig att förstå varför svaret på ett tal blev just det svaret och vad det skulle kunna användas till. Min lärare uppmuntrade detta och lät mig lösa uppgifterna på olika sätt och mitt intresse bara växte och växte och jag fick fler och svårare uppgifter att lösa. Sedan gick han i pension och vi fick en ny lärare i åttan. Han lät mig inte räkna ut uppgifterna på andra sätt än de som matteboken hänvisade till.  Jag protesterade och gjorde på mitt sätt och även om jag kom fram till rätt svar så fick jag fel eftersom jag använt ”fel metod”. Mitt intresse för matte försvann och hemma blev den en massa konflikter när läxorna skulle göras, för att inte tala om alla konflikter jag hade med den nya läraren som inte kunde förklara hur formlerna fungerade och vad det skulle vara bra för att lära sig räkna ut tal med hjälp av dem.

Jag lämnade nian med godkänt i matte men med ett stukat intresse och började på humanistiskt linje. Som tur var träffade jag där på en ny mattelärare som återuppväckte mitt intresse. Precis som läraren i sjuan så uppmuntrade han oss till att förstå varför vi skulle lära oss matematik, vad vi skulle ha den till och vad det fanns för resonemang bakom formlerna. Det slutade med att jag, och flera andra i humanistklassen, läste till och med E-kursen i matematik och mitt specialarbete var att ta fram formler för hur man räknade ut area och omkrets på ”hjulbenta” och ”kobenta” trianglar.

Lärares kunskap i ämnet, skicklighet att undervisa och engagemang i att lära ut är avgörande för att elever ska kunna inhämta den kunskap som vi genom skolan vill ge dem. Skolvåren ställer frågan ”Varför Skola?” – det är en mycket relevant fråga. Framförallt är vi skyldiga att svara våra elever på varför den här kunskapen är något som de behöver i framtiden. När skolan blir på riktigt och inte bara inläsning till nästa prov det är då vi lär för livet. Skickliga lärare är nyckeln till detta.

Lat, stökig, konstig och bråkig

...är några av de beskrivningar som ett gäng elever berättar för mig att de har stött på under sin skoltid. Ofta åtföljt av: Du måste skärpa dig!

Dessa elever går nu på en folkhögskola i en klass för elever med Aspergers syndrom. De flesta har sent under sin skoltid fått veta att det som gör att de upplevts som lata, stökiga, konstiga eller bråkiga beror på det faktum att de har Aspergers och att omgivningen har utgått ifrån att de inte har det. De har kämpat med att förstå sig själva och varför de fungerar som de gör och omgivningen har visat alltför lite förståelse för dem.

Alla elever som upplevs som lata eller bråkiga har inte Aspergers och vissa elever behöver säkert "skärpa sig" men när skolan inte har tillräckligt med kunskap om hur t ex Asperers symptom yttrar sig och därför missar vad elevens beteende beror på är det skolan som behöver "skärpa sig".

Och om skolan ska kunna "skärpa sig" behövs kunskap. Kunskap om hur olika funktionsnedsättningar fungerar, kunskap om hur man bemöter elever med olika funktionsnedsättningar och kunskap om hur man arbetar med inkludering.

Jag vill gärna se att nästa lärarlyft i Sverige är just ett lärarlyft om ledarskapet i klassrummet, om pedagogiska verktyg för att arbeta inkluderande, om vad olika funktionsnedsättningar innebär och hur upptäcker vad som ligger bakom lat, stökig, konstig och bråkig.

Vi behöver mer positiva nyheter från skolan

I veckans Mitt i Huddinge får skolan pryda framsidan och det är en positiv nyhets som lyfts fram. Vi behöver alla prata väl om skolan. Skolan är viktig och mycket av det som sker i skolan riktigt bra. Kul att Mitt i även väljer att lyfta Östra Grundskolan som exempel på skola om mycket målmedvetet arbetar för att ge alla elever den kunskap och de verktyg de behöver för framtiden.

Från plats 76 till 63 - Huddinge klättrar i kunskapsligan

Varje år ger SKL ut öppna jämförelser av grundskola på kommunnivå. Den jämförelse tycker jag är extra intressant är när man tittar på hur väl kommunerna lyckas med kunskapsuppdraget. Då väger man samman andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt andel elever som nått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9

I år klättrar Huddinge hela 13 placeringar från plats 76 till plats 63 av landets 290 kommuner. Och detta är en del i en mer långtgående trend av förbättrade kunskapsresultat i Huddinges skolor. Det mest avgörande är att fler når målen i alla ämnen  (82,2 procent 2014 jämfört med 80,5 procent under föregående år).

Vi arbetar målmedvetet arbete med att höja kunskapsresultaten i Huddinges grundskolor och det fungerar. Kunskapsresultaten har i princip oavbrutet ökat sedan vi tog över 2006. Det finns inga genvägar utan fokus på kunskap krävs och det är skickliga lärare är som är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska nå målen.

Huddinges mål är att ligga på topp 3 i Stockholms län. Dit ska vi nå eller som en av våra rektorer säger; "I min värld finns det ingen anledning att till att vi inte skulle kunna vara top10 (i Sverige). Alla förutsättningar finns. Nu handlar det om att göra mer av rätt saker. Vi ska bara inte fastna i resultaten utan se de som en värdemätare på att vi bedriver verksamheter som på alla plan är lärande".

Nobelpris till tidigare Huddingeelever för fossilfria transporter

Klimatutmaningen i fokus när jag och övriga partiers representater drabbade samman i en debatt häromveckan. Vad kan vi som kommun göra för att möta utmaningen? Mycket är svaret och mycket gör vi. Samordnade varutransporter, hög andel ekologiska mat i våra skolor, vandrande skolbussar istället för skjutsande föräldrar och miljöbilar i våra verksamheter. Listan kan göras lång.

På frågan om vilken rubrik vi vill läsa i Mitt i Huddinge i framtiden var svaret självklart för mig: "Nobelpris till tidigare Huddingeelever för fossilfria transporter". Morgondagens lösningar på dagens problem kräver en bra skola med kunskap och entreprenöriellt lärande i fokus. Då skapar vi möjligheter för våra elever att göra stordåd och stordåd behövs för att lösa klimatutmaningen.

Debatten sänds som Huddinge första pod och denkan man lyssna på här: http://www.huddinge.se/sv/bygga-bo-och-miljo/miljo-och-halsa/klimat-och-energiplan/earth-hour/ .

Läs, läs, läs med barnen

Häromdagen uppmärksammades en mycket oroväckande rapport i Sveriges radio. Andelen föräldrar som läser sagor högt för sina barn har på 10 år minskat från 74% till 35%. Stora delar av barnens ordförråd kommer just från högläsningen och därför är denna så viktig. Varför sagoläsandet har sjunkit är inte klart men man tror att det beror på att vardagen är hektisk för småbarnsföräldrarna.

Jag vet att livet som småbarnsförälder är hektiskt men jag tycker det är trist att föräldrar prioriterar ned läsningen. Det finns så annat som är mycket tråkigare som man kan prioritera ned: disken, tvätten eller som någon uttryckte det "man får helt enkelt lära sig leva med att vi är en sån där familj som har conrflakes på golvet". Sagostunden är ju dessutom mysig, billig (kostar gratis att låna på bibblan) och utbildande (vet massor om 5-åringensn stora intresse just nu: solsystemet, hur gator byggs och mäniskokroppen). Så läs, läs, läs med barnen!

Goda exempel och tydliga bilder av våra utmaningar leder oss framåt

Jag är ofta ute på praktik i Huddinges skolor och det finns otroligt mycket som är bra. Vi har många fantastiskt skickliga lärare som varje dag utmanar våra elever att nå lite längre än vad de egentligen trodde att de kunde. Och en av mina höjdpunkter under året är när jag får dela ut priset till årets pedagoger i Huddinge.

Våra rektorer och lärare har ett tydligt uppdrag från nämnden och det är att genom fokus på bättre kunskapsresultat utveckla undervisningen och skolans verksamhet. Och denna fokusering leder till resultat. Idag lämnar cirka 100 fler elever årskurs 9 med godkänt i alla ämnen än för 10 år sedan när våra kunskapsresultat låg på katastrofalt låga nivåer. Det är tack vare våra skickliga lärare!

Genom skriftliga omdömen, nationella prov och betyg vet vi hur våra elever ligger till och kan sätta in resurser i tid. Tack vare att vi genom de nationella proven fångar upp att det finns problem med läsförståelse och matematik i de yngre åldrarna kan vi rikta kompetensutvecklingen till att handla om matematik- och svenskaundervisningen i de tidiga åldrarna.

Genom att mäta resultaten synliggör vi behoven och utmaningarna och kan sätta in åtgärder så att ännu fler elever blir godkända i ännu fler ämnen. Om vi i Huddinge menar allvar med att vi ska ligga i topp 3 i länet vad det gäller kunskapsresultat så måste vi veta hur vi tar oss dit och då måste vi uppmärksamma såväl de goda exempeln som finns i Huddinge som de utmaningar vi har för att nå bättre resultat.