Vägen mot en jämställd skola

Häromdagen debatterade vi ett förslag om teknikkurser för flickor på sommarlovet i kommunfullmäktige. Jag har inget emot om en skola i Huddinge skulle anordna sommarkurser i teknik för flickor men jag vill inte heller från fullmäktige lägga det uppdraget på skolan. Den enkla anledning är att jag är rädd för att det blir ännu ett projekt som dör projektdöden. Det är alldeles för lätt att istället för att systematiskt arbeta med jämställdhetsfrågorna varje dag i våra klassrum slå sig till ro med att vi har gjort en sommarkurs för flickor. Delegationen för jämställdhet i skolan slår fast att många goda intentioner i form av projekt, som  t ex sommarskolor för flickor i teknik, sällan har lett till att man på riktigt har dragit några lärdomar och förändrat kärnverksamheten.

Jag vill att vi ska arbeta på ett systematiskt sätt med jämställdhetsfrågorna och det arbetet pågår. Skolledare samt  35 arbetslag har genomgått genusutbildning, i vårt systematiska kvalitetsarbete analyserar vi såväl kunskapsresultaten som resultaten på elevenkäten utifrån kön och vi har genuspedagoger anställda för att hjälpa oss arbeta med dessa frågor på ett professionellt sätt. Och inom kort kommer även våra studie- och yrkesvägledare genomgå genusutbildning.

Jag vill att våra rektorer och lärare ska titta på elevernas resultat och fråga sig själv; Varför har tjejerna på min skola högre betyg än killarna i hemkunskap – beror det på att de kan mer eller beror det på en föreställning av vad killar och tjejer borde kunna? Varför har killarna högre betyg än tjejerna i idrott? Varför ligger killarna alltid sämre till på nationella proven i läsning? Hur arbetar vi för att killar och tjejer ska motiveras och inspireras till att prestera bra i alla ämnen? Vad ska vi ändra på inför hösten för att vår undervisning ska bli mer jämställd?

Jag tror det är viktigare att våra lärare och rektorer sysslar med detta istället för att arrangera sommarkurser. Målet är ju att den ordinarie teknikundervisningen ska vara så pass bra att fler tjejer och killar vill bli ingenjörer i framtiden.

Lärarna prioriteras i 2014 års budget

I skolan ger vi barn och unga de kunskaper och färdigheter de behöver för att klara vuxenlivet. Det är det bästa vaccinet mot hamna snett i framtiden. Och det viktigaste vi kan göra för att se till att våra elever når målen är att anställa riktigt skickliga lärare. Särskilt gäller detta för de elever som har svårast att nå målen. För att kunna rekrytera riktigt skickliga lärare krävs det att vi är en attraktiv arbetsgivare som satsar på våra lärare. Då måste våra skolor vara attraktiva att söka sig till, möjligheten till karriärvägar finnas och sist men inte minst man måste som skicklig lärare märka även i lönekuvertet att vi uppskattar deras arbete.

 

Det är därför bra att vi i nästa års budget pekar ut lärarna som prioriterade med en högre generell uppräkning än övriga och det är bra att vi redan 2012 och i år har tillfört mer pengar så att lärarnas högre löner inte ska gå ut över andra viktiga prioriteringar inom skolan. Skickliga lärare höjer våra resultat och vi måste svara upp och höja deras löner.

Gymnasieskolan behöver en gräddfil

Igår beslutade Kommunförbundet i Stockholms län uppräkningen av skolpengen till gymnasierna inför 2014. Vi i Folkpartiet ville ha uppräkning på 3 procent. Tyvärr fick vi inte med oss Moderaterna och Socialdemokraterna på detta utan de enades om en uppräkning på 2,3%. De är rädda för att gymnasieskolan ska få en gräddfil jämfört med andra kommunala verksamheter men vi menar att det är just det gymnasieskolan behöver efter de senaste åren då gymnasieskolorna i regionen fått en mycket låg uppräkning trots att läraravtalen har landat på rekordnivåer.

 

Stockholms län står inför en lärarbrist i länet inom ett par års tid. Nationellt sett kommer det enligt SCB finnas en brist på 46500 lärare inom åtta år och behovet av nya lärare kommer framförallt vara i växande storstadsregioner. Om vi menar allvar med att öka läraryrkets attraktivitet och status så måste vi skicka en tydlig signal till kommunerna att gymnasieskolan är prioriterad. Då är uppräkningen av programpriserna på 2,3 procent inte tillräcklig.

 

Så kan det inte fortsätta då vi vet att viktigaste för att våra elever ska nå resultaten i skolan är att vi har skickliga lärare som undervisar dem. Allra viktigast är de skickliga lärarna för de elever som har svårt att nå målen. När andra partier lovar runt och håller tunt om att satsa på lärarna vill vi gå från ord till handling och visa även i lönekuvertet att skickliga lärare uppskattas och ska premieras. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en vettig uppräkning av skolpengen till gymnasierna även i fortsättningen.